Sessions

Det finns allt fler bevis som stöder värdet av egenmonitorering för patienter med kroniska sjukdomar. Med Medixines mångsidiga plattform för egenmonitorering lyckades våra kunder Linde Saude i Portugal och NHS-tjänsteleverantören Howz i Storbritannien både förkorta vårdprocessen och förbättra livskvaliteten för patienterna. Jussi Reijonen, Medixine Arrangör: Medixine 
Aktiviteten är öppen för alla (inget konferenskort krävs). 

Majoriteten av medicineringsfelen sker i administreringsögonblicket. Det finns evidens för att Closed loop medication (obruten läkemedelskedja), där läkemedlen streckkodsläses och verifieras gentemot ordinationerna kan reducera felen. I praktiken finns det dock stora utmaningar och hinder: studier visar att implementerade lösningar inte används i två tredjedelar av administreringarna och att det finns både praktiska hinderoch många teoretiska frågor: vad är egentligen fel administreringstid? Hur får vi en lösning som inte tar mer tid för sjuksköterskor? Denna föreläsning förklarar vad closed loop medication är, vilka praktiska och teoretiska utmaningar som finns och hur Akademiska sjukhuset arbetar med att skapa bra lösningar.

Integrerade vårdsystem behöver bedömningssystem som talar samma språk. I Finland beslöt riksdagen år 2020 att införa en internationell standard interRAI (www.interrai.org) som stöd för vårdplanering, kvalitetsutveckling och resursplanering i äldreomsorgen. 

Region Östergötland har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering både i primärvård och sjukhusbaserad vård samt nyttja egenmonitorering som förstahandsval för patienter med kroniska sjukdomar. Flera Vårdcentraler har valt att först mäta de med högt blodtryck eller astma/KOL. Målet är att mottagningarna genom egenmonitorering ska ta hand sina kroniker, kompletterat med chatt och video, med samma kvalitet eller bättre kvalitet som innan pandemin. Region Östergötland som helhet berättar om sin införanderesa under den brinnande pandemin, deras lärdomar och tankarna framåt. 

Nationella informationsmängder (NIM:ar) kan fungera som en semantisk referens i svensk kontext.

Vårddebatten handlar ofta om vårdskulden och långa köer till specialistvården. Men vi får inte glömma att även trycket på primärvården ökat och det finns en vårdskuld även i första linjens vård, samtidigt som de flesta regioner har stora rekryteringsutmaningar. För att hantera detta behöver vi använda oss av innovativa arbetssätt och hitta nya samverkansformer. Inte minst mellan offentliga och privata utförare. Digital teknik möjliggör nya sätt att samarbeta kring patientens vårdbehov och möjlighet till nya partnerskap mellan aktörer kan skapa oväntade synergier. 

Avslutande diskussion och frågestund

Denna föreläsning belyser hur Digital Diabetes Analytics som analysverktyg för automatiserade individuella analyser och beslutstöd för diabetesteam och personer som lever med diabetes har utvecklats genom samskapande mellan användare, vårdpersonal och forskare. Vidare erfarenheter från ett projekt där personer med typ 2 diabetes har utfört egenmonitorering och vårdpersonalen har använt digitala analysverktyg i vårdmötet.

Föredraget Digital vård och det sociala rummet  är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session "Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad"Den svenska regeringens vision om digitaliseringens plats i den svenska vården är högt ställda:  E-hälsa ska ge delaktighet, inflytande, tillgänglighet och en effektiv vård. Genom e-hälsa kan  hälso- och sjukvården bedrivas genom digital distanskontakt och dagens geografiska gränser och fysiska rum för vård kan bli mindre relevanta i framtiden. En sådan rumslig förskjutning  har identifierats ha särskild betydelse och potential i lands- och glesbygdsmiljö, där avståndet  till vården är längre än i städerna. Samtidigt har den landsbygdnära primärvården sina egna  förutsättningar för digitalisering, däribland bristande digital infrastruktur och en åldrande  befolkning.Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Del 3 av Journalen via nätet - 10-års-jubileum! :: Framtiden är nu!Kommande aktiviteter i DOME-konsortiets nya forskningsprojekt NORDeHEALTH presenteras. Det blir en snabb överblick över arbetspaketen och dess innehåll, bl a . WP6: Co-creation av nya ehälsotjänster för patienter och vidareutveckling av Journalen utifrån patienters behov. WP2: Om de socio-tekniska utvärderingar som pågår av de olika journalsystem som finns i Norge, Sverige, Finland och Estland. . Arbetspaketet WP4b som utvärderar  hur onkologins multi-disciplinära konferenser kan vidareutvecklas med hjälp av Journalen och dess användning av cancerpatienter.  (på engelska)
OCH - sist men inte minst annonseras den vetenskapliga konferensen: 10 year anniversary! Conference on Patient accessible Electronic Health Records, som går av stapeln hösten 22 i Uppsala. Läs mer om DOME forskningskonsortium : https://domeconsortium.org/Förinspelade fördjupade föredrag finns i sessionens digitala material.

Läkemedelsbehandling är ett fundament som hela hälso- och sjukvårdssektorn vilar på. Det är det mest använda verktyget i vårdens verktygslåda och spelar en avgörande roll i behandling, prevention, utredning och diagnostik. De sista årens mänskliga utmaningar har också satt fokus på betydelsen av den nära kopplingen mellan vetenskap, verksamhet och läkemedelsutveckling, produktion, försörjning samt läkemedelshantering. Såväl inom som utanför EU behövs en samverkan med standardiseringsorganisationer för att uppnå ett gemensamt strukturerat arbete med informatisk utgångspunkt. 

E-hälsomyndigheten är engagerad i internationella projekt, joint actions, initiativ, partnerskap och erfarenhetsutbyten.Vad handlar de om, vad ska de åstadkomma och hur kan de påverka Sverige?

I Medicinklinikens synergissystem låg en stor möjlighet till olika förbättring och utvecklingsområden för bättre patientsäkerhet och god arbetsmiljö. Kliniken är dock stor och uppdelad på många enheter/ avdelningar som enskilt svarade på sina avvikelser. För att få en överblick över klinikens gemensamma faktorer gällande avvikelser behövdes en ny struktur. Digitala utbildningar skapades- tilldelades i regionens LMS system som stöds av HSA id katalogen och tilldelades rätt personer

För att en e-hälsospecifikation ska få status som gemensam och nationell ska den genomgå en process där den bedöms med hjälp av olika kriterier – en form av kvalitetssäkring. E‑hälsomyndigheten visar de fastställda bedömningskriterierna och beskriver processen för bedömning och beslut. Målgrupp: Utgivare av e-hälsospecifikationer

Presentationen baseras på pågående forskning om användningen av digitala stöd för i vården vid Lunds universitet. Studierna av de tre systemen Podden, Paddan och Plattformen har studerats ur ett arbetsmiljöperspektiv och visar på skillnader i utveckling, implementering och användning av tre olika digitala lösningar i vården.

Kärnan i medicinsk informatik är det kliniska informations- och kunskapsinnehållet i aktiviteter, verksamheter och specialiteter. Detta är i stora delar gemensamt över världen och kan beskrivas av kunniga och intresserade vårdprofessionella, men bör inte grävas ned i stora IT-system utan hanteras synligt, diskuteras, granskas och förankras - det är så vi kan få välfungerande system  för dokumentation med god acceptans från kliniker och möjligheter att aggregera information.  Det finns idag goda förutsättningar för att börja utforska dessa utvecklingsvägar med referensterminologier, verktyg för att strukturera information och befintliga kliniska modeller från internationellt arbete, bland annat inom openEHR-samarbetet. För att komma vidare behövs nu betydande bidrag från kliniskt verksamma med bl.a. översättning och anpassning till svenska vårdsituationen. Vi vill i denna session introducera ämnet, visa tänkbara arbetssätt och bjuda in kliniker som kan medverka till denna utveckling.

Region Norrbotten berättar om hur de breddinförde Digitalen, en digital ingång till alla regiondrivna hälsocentraler. De var först ut med att skapa sömlöst flöde för hälsocentralernas listade patienter, samtidigt som utbildning och införande skedde mitt under en pågående pandemi. Hör deras resa.

Säker identitets- och behörighetshantering ser till att rätt person får åtkomst till rätt information inom vård och omsorg.

Genomgång av de praktiska rekommendationer för terminologibindning som beskrivits i artikeln "A State-of-the Art Review of SNOMED CT Terminology Binding and Recommendations for Practice and Research ". Möjlighet till diskussion och frågor. 

I E-hälsomyndighetens enkätundersökning har Sveriges invånare tyckt till om hur de använder och upplever digitala tjänster inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Undersökningen är ett viktigt kunskapsunderlag för att följa upp Sveriges vision om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e‑hälsans möjligheter.