Programpunkter

Detta är den första panelen av 3.Underlag att ha sett innan: inspelade filmer från vårdens kliniska vardag (läkarperspektiv). Panelen diskuterar: Vilka reflektioner? Utmaningar för enskilda läkaren? Hur förbereder vi läkarna för detta? Vad kan ni (högt uppsatta professionsföreträdare) göra mer, t ex för breddinförande?

Webbformulär är en fristående tjänst som gör det möjligt för vårdpersonal att boka och schemalägga digitala formulär till invånare. Svaren fyller invånaren i direkt hos behandlande vårdgivare eller hemifrån via 1177. Genom ombudstjänsten finns även möjlighet att fylla i formulär med hjälp av ett ombud via 1177. 

En förutsättning för att AI-förstärka och digitalisera vården  

Hur kan vi lösa fundamentala omtolkningsproblem som ofta försvårar eller omöjliggör integration och delning av data? Hur angriper vi grundorsaken? Föredraget introducerar openEHRs beprövade sätt att angripa dessa problem genom att för både klinisk och teknisk personal underlätta hur detaljerade överenskommelser (dokumentationsmodeller m.m.) diskuteras, skapas, underhålls och praktiskt används i vård-IT-system. Sista minuterna av föredraget behandlar även kort tekniska grunder och möjligheter, men kan vara intressant även för icke-tekniker. Det finns två versioner av föredraget den kortare "final cut" versionen kommer köras "live" med chatt för frågor och svar i openEHR-spåret.

Projektet Digifysiska vårdkontakter ska skapa trygghet för medborgare som bor i särskilda boenden och deras anhöriga i Region Västerbottens närsjukvårdsområde södra Lappland. Projektet vill hantera utmaningen och öka dessa medborgares förtroende för vård och omsorg genom kombinationen av digitala och fysiska vårdtjänster.

Programmet Första linjens digitala vård är ett led i överenskommelsen mellan regeringen och SKR om genomförandet av omställningen till en god och nära vård. Programmet syftar till att modernisera 1177 Vårdguiden med flera digitala kanaler och utvecklade funktioner för självservice till invånarna. Bland annat ska en nationell plattform för invånarnas automatiserade symtombedömning och hänvisning realiseras. En målsättning för programmet är att flera vårdärenden ska kunna lösas digitalt i en och samma vårdprocess och att olika utförare av vård ska kunna samverka i ett gemensamt flöde med stöd av grundläggande infrastruktur och stödtjänster. Den information som skapas i invånarens vårdprocess ska kunna följa med i hela processen, för att undvika att samma information ska behöva upprepas i olika stuprör. Syftet är att underlätta och effektivisera för både invånare och vårdpersonal. Föreläsningen kommer att fokusera på status och planerat arbete framåt.

Kan Sverige bygga en stabil, elegant och effektiv it-infrastruktur för vården som gör det möjligt för att uppfylla vårdens krav? Några lovande signaler finns:- Regeringen har gett E-hälsomyndigheten i uppdrag att "analysera och föreslå hur möjligheterna till sammanhållen journalföring kan öka och användas av alla vårdgivare i hela landet", ett arbete som ska vara klart i februari.- Region Stockholm tycks ha bytt strategi för sin framtida vårdinformationsmiljö.- Alltfler, i Sverige och internationellt, börjar i spåren av Covid-19 inse att vi måste ha bättre möjligheter att snabbt följa upp patientdata för att skapa ny kunskap.- Origoprogrammet gör lovande framsteg som ett exempel på att Sverige ligger i forskningens framkant.Föredraget är en uppföljning av förra årets fundering kring om Sveriges framtida ehälsosystem blir som en egyptisk pyramid, ett Babels torn eller en tulipanaros.

Har du någon gång letat efter en chef eller medarbetare för att få en underskrift på ett papper? Hur bra fungerar detta med ökat distansarbete och samverkan över organisationsgränser? Inera presenterar en lösning för elektronisk underskrift som kan användas av regioner, kommuner och myndigheter.

Redan från starten våren 2020 anammade Aleris Sömnapné ett digitalt och automatiserat arbetssätt för att möta upp de stora patientvolymerna och ge alla tillgång till en god vård inom rimlig tid. Med långa behandlingstider ville man också ha ett processverktyg som ser till att vårdpersonalen kan fokusera på att ta hand om patienten och inte på administrationen att driva processen framåt. Aleris Sömnapné kunde starta arbetet med ett vitt papper och all personal har varit involverade i att ta fram gemensamma rutiner och definiera processerna. Även patienterna ges möjligheten att bli mer involverade i att driva sin vårdprocess framåt. I seminariet delar Aleris Sömnapné med sig av erfarenheterna från detta arbete och vad de gjort för att kunna implementera automatiserade vårdprocesser på kort tid.

“Data sharing across Europe – cultural implications on the European Health Data Space”

 En panel som försöker klä av det hype-betonade och det delvis svårtillgängliga språk som finns kring AI. Konkreta exempel på nyttor och risker. Men även beskrivningar om vad man behöver göra både i den egna organisationen och gemensamt nationellt för att på bredden få fart i tillämpningen av AI.

Nationella informationsmängder (NIM) kan användas för att uppfylla flera olika behov i verksamheterna. Vi presenterar här 7 olika aspekter på hur NIM:ar kan användas och skapa nytta. I december 2020 publicerade Socialstyrelsen ett antal NIM:ar som kan bidra till att skapa en gemensam beskrivning av ett informationsbehov på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt. Vi går igenom hur de skapas och hur de ser ut. Vi får också en internationell utblick från Nictiz i Nederländerna, som berättar om hur de arbetar med nationella informationsmängder.

openEHR, HL7 FHIR och Snomed CT är tre standarder som kompletterar varandra och kan användas tillsammans. openEHR används främst för att strukturera hur information fångas och lagras internt i patientjournalsystem, men kan även användas för att överföra information mellan openEHR-baserade patientjournalsystem. HL7 FHIR används för att överföra information mellan olika typer av patientjournalsystem. Snomed CT används för att definiera den lagrade informationens betydelse och göra den mer sök- och sammanställningsbar. I den här presentationen ger vi en introduktion till standardernas skillnader och hur de används bra tillsammans.

På Inera arbetar en grupp med särskilt fokus på kommunala behov. Frågor drivs aktivt inom områdena socialtjänst inklusive kommunal hälso- och sjukvård och skola då dessa är stora verksamhetsområden inom kommunerna. Ytterligare ett prioriterat område är de grundläggande förutsättningar som krävs både för en effektiv digitalisering men även för en trygg och säker informationshantering i form av arkitektur och infrastruktur. Kom och lyssna på vad som gjorts och vad som pågår nu.

Digitalisering av sjukvården kräver så mycket mer än videobesök. En av de stora utmaningarna inom diabetesvården idag är att hantera alla kontinuerliga hälsodata som genereras och det finns en oerhört stor potential till förbättring genom just digitalisering och automatisering av hur dessa data hanteras. För personer som lever med diabetes förändras blodsockernivåerna ständigt och personen själv måste aktivt mäta sitt blodsocker flera gånger per dag för att ta ställning till hur man ska sköta sin insulinbehandling. Tack var kontinuerliga sockermätare (CGM/FGM) kan sockernivåerna monitoreras dygnet runt vilket är ett stort stöd för den enskilda personen men det ställer också stora krav på att kunna hantera alla dessa data. Samtidigt innebär det en stor utmaning för hälso- och sjukvården eftersom kontinuerliga mätare generar närmare 50 000 nya datapunkter inför varje besök som idag till stor del hanteras manuellt. För att förbättra diabetesvården krävs nya digitala verktyg som kan automatisera tolkningen av alla data. Vi arbetar inom ramen för flera forskningsprojekt med att både skapa nya maskininlärningsalgoritmer för analys av diabetesdata och för att implementera det i hälso- och sjukvården.  

Vi lever allt längre vilket innebär att vi blir flera som behöver tillgång till hälso- sjukvård.  Region Jämtland Härjedalen är Europas mest glesbefolkade region vilket ställer stora krav på att hitta nya lösningar för att kunna möta de växande behoven av tillgång till vård.

 Patienter med kroniska åkommor står för 80 procent av sjukvårdens kostnader och med smart monitorering och kontakt i hemmet menar många att vi kan skapa en mer jämlik, patientfokuserad och effektiv vård. Men fungerar det i praktiken? Kan monitorering verkligen minska antalet onödiga besök till sjukhus? Innebär tekniken en avlastning och för vilka tillstånd finns det bra studier? Vad säger patienterna? Följ med på en spännande resa i ett av framtidens viktigaste områden och få en crash course i det du verkligen bör veta om patientmonitorering.