Programpunkter

"E-hälsa och digitala tjänster ur ett personcentrerat perspektiv" är en 5 veckor lång kurs som har getts på Läkarprogrammet, Karolinska Institutet vid två tillfällen. Kursen ges helt digitalt förutom några pass för verksamhetsförlagd undervisning på Akademiskt specialistcentrum; Region Stockholm, där undervisning i chat och videoteknik ges. Etik och juridik belyses, liksom AI, utveckling av digitala tjänster och undervisning om förbättringsarbete. Ett uppskattat kursinslag är en tjänstedesignuppgift som studenterna gör efter intervjuer med patienter och medarbetare. Digitala studiebesök hos flera privat vårdgivare. Under seminariet redogör vi för lärandemål, seminarieinnehåll, examinationsform och kursutvärdering.

Fall Inte (Don't Fall) is the app where older people get help with a workout created by their grandchildren or someone else who wants to help prevent fall accidents. The children record eleven different exercises that build mobility, balance and strength. The training program is saved in a personal app and an invitation is sent to the person the child wants to train with. The app also notify the users with personal reminders every week.

Myocardial infarction, stroke, sudden death
is frequently asymptomatic and thus underdetected. In this we use AI to look
for signals pointing to different causes of death. Existing screening methods
require prolonged monitoring and are limited by cost and insufficient yield. In
a research project at Region Halland using AI to identifying these patients shows
promising results.

Kan man med individanpassad fysisk aktivitet bidra till en förbättrad sekundärprevention inom Primärvården?Det är välkänt att rätt dos av fysisk aktivitet är hälsosamt. Likaså är det att fysisk aktivitet är viktigt ur ett hälsoperspektiv för individer med kroniska sjukdomar. Hur gör man då i praktiken för att kunna individanpassa och erbjuda rätt dos av fysisk aktivitet för individer med kroniska sjukdomar, som i sin tur har en varierande funktionsförmåga, ev. smärta/besvär och skiftande dagsform? I vår föreläsning kommer vi att prata om vad som är viktigt ur ett användarperspektiv, vård-perspektiv och samhällsperspektiv för att tillhandahålla lättillgänglig individanpassad fysisk aktivitet med fokus på förbättrad sekundärprevention inom primärvården.

Det har länge diskuterats om att implementera lösningar för distans-monitorering inom hjärtsvikt. I detta seminarium har vi samlat två regioner som kommer att diskutera vilken ”mode of action” som de aktuella lösningar har, organisatoriska erfarenheter av implementering samt vilka resultat man lyckas uppnå gällande vad som är viktigt för patient samt ekonomiska besparingar.  

Programmet Första linjens digitala vård är ett led i överenskommelsen mellan regeringen och SKR om genomförandet av omställningen till en god och nära vård. Programmet syftar till att modernisera 1177 Vårdguiden med flera digitala kanaler och utvecklade funktioner för självservice till invånarna. Bland annat ska en nationell plattform för invånarnas automatiserade symtombedömning och hänvisning realiseras. En målsättning för programmet är att flera vårdärenden ska kunna lösas digitalt i en och samma vårdprocess och att olika utförare av vård ska kunna samverka i ett gemensamt flöde med stöd av grundläggande infrastruktur och stödtjänster. Den information som skapas i invånarens vårdprocess ska kunna följa med i hela processen, för att undvika att samma information ska behöva upprepas i olika stuprör. Syftet är att underlätta och effektivisera för både invånare och vårdpersonal. Föreläsningen kommer att fokusera på status och planerat arbete framåt.

There are thousands of mental health apps available nowadays on mobile app stores, but engagement data shows that users retention (continuity of use over time) for these interventions is quite low, as the mean of user retention at the 7th day is only 7% (i.e: only 7% of users that downloaded these apps continue using it at the 7th day).This presentation describes the most potential gamification and nudging techniques that could be used to improve users engagement and experience (retention rate - duration - frequency of use) based on a study that included engagement data analysis of the top 50 installed mental health apps on Google play store (e.g.: Headspace, Calm ..etc.), qualitative analysis of design for these apps, users reviews analysis, and conducted experts interviews with Gamification professionals and UX designers.

Med över 20 års erfarenhet av att arbeta framgångsrikt med att förändra och förstärka beteenden inom olika verksamheter och branscher tittar vi på hur Gamification och Motivational Design kan vara en sammanbindande länk i vårdkedjan och mellan olika vårdnivåer.

At Cleveland Clinic and other major US hospitals, dedicated off-site central monitoring units (CMU) provide 24/7 secondary cardiac telemetry monitoring for non-critically ill patients. Results from the Cleveland Clinic CMU's first 13 months of use were published by JAMA showing that by utilizing the CMU concept, the resuscitation rate of cardiac
arrest increased to 93% from the previous hospital benchmark of 24%. The improvements provide new standards in high quality, cost effective patient monitoring that are unprecedented in the world of telemetry.

På uppdrag av regeringen har E-hälsomyndigheten vidareutvecklat ett indikatorbaserat ramverk för uppföljning av Vision e‑hälsa 2025 och använt det som grund för uppföljning av Vision e‑hälsa 2025. Här presenteras resultatet för år 2020.

Föreläsningen kommer att beskriva preliminära resultat från en studie som undersöker förekomst av fel i listan ”Mina sparade recept på apotek” i form av inaktuella recept, dubbletter, felaktiga doseringar och recept som saknades. Undersökningen genomförs för att få en uppdaterad bild av läget men också att skapa en baseline för att kunna följa förändring över tid i samband med införandet av den nationella läkemedelslistan. Korrektheten i listan undersöktes på olika apotek i Sverige där man intervjuade patienter med listan ”Mina sparade recept” som underlag. Preliminära resultat från en första undersökning som genomfördes hösten 2020 visade många fel i listan. Avvikelser kunde hittas hos 80% av alla patienter som deltog i studien och ca 35% av samtliga recept var felaktiga. Datainsamling kommer att fortsättas på fler apotek runt om i Sverige i början av 2021 innan lagen om NLL träder i kraft och resultat av det presenteras på Vitalis.

Användning av digitala lösningar inom hjärtsjukvård har gått i rasande takt p.ga Covid 19 pandemin. Denna presentation kommer att belysa exempel på fungerande digitala lösningar inom hjärtsjukvård med fokus på hjärtrehabilitation och sekundär prevention, och evidens som står bakom dem. Dessutom ska jag reflektera kring vissa förutsättningar för en hållbar implementation av dessa lösningar med exempel på ett banbrytande projekt som utmanar befintliga arbetsmodeller.  

För att på allvar kunna implementera individanpassad preventivt hälsoarbete krävs insatser och samverkan över flera steg. Det behövs ett tankesätt som tar hänsyn till samtliga aspekter; teknik som möjliggör mätning, kontroll, och rapportering; beräkningsmodeller och algoritmer som baserar rekommendationerna på en kombination av evidensbaserad vetenskap och individspecifika reaktionsmönster; samt metoder för motivations- och beteendeförändring.
Seminariet syftar till att belysa dessa steg, och presentera lyckade och mindre lyckade exempel.

Informationsförsörjning till kvalitetsregister - från strategi till praktik. Ett seminarium som beskriver arbetet och resultaten från Kundgrupp Cosmics initiativ för att effektivisera informationsförsörjningen mellan vårdinformationssystem och Nationella Kvalitetsregister.

Att ha med kognitiv status är en avgörande pusselbit för rehabilitering vid flera av dagens vanligast förekommande sjukskrivningsorsaker, t.ex. stressrelaterad ohälsa, psykisk ohälsa och smärta. Vilken nytta har kliniker av patienters kognitiva status i rehabiliteringsprocessen? Under föreläsningen lyfts hur förståelse för kognitiv status är av vikt i rehabilitering och exempel ges på hur kliniker inom olika verksamheter använder testverktyg, både digitala och manuella, för att kunna få mer av en helhetsbild av patientens mående och funktion genom hänsyn till kognitiv status. Reflektioner, lärdomar och rekommendationer framåt presenteras. 

En översikt över arbete med internationell standardisering inom genomik och precisionsmedicin för att beskriva nyttan av internationella standarder.Standarderna inom området förbättrar kvalitet, kompatibilitet och interoperabilitet av genomiska analyser för precisionsmedicin, vilket bör medföra ökad och snabbare användning av precisionsmedicin globalt med vinster inom hälsa och ekonomi.

I föreläsningen får du lära mer om innovationsprojektet IT-TÅget, med destinationen ”Jämlik och bra fotkoll vid diabetes”. IT-Tåget är en läranderesa mot digital fotundersökning med patienter och vårdpersonal on board i Västragötalandsregionen. Resan startade för ett decennium sen med framtagning av digitala tjänster, D-Foot och MyFoot. IT-tjänsterna ger stöd vid strukturerad fotundersökning samt genererar individuella behandlingsrekommendationer och egenvårdsråd. I projektet anpassas tjänsterna för användning inom primärvården.

Väntetiden inför start av strålbehandling för en person med bröstcancer är ofta lång, en väntan som många personer upplever som meningslös och frustrerande. Behovet av information hos dessa personer är stor och många upplever och beskriver denna känsla av bristande kunskap som stressande både för personen med sjukdom som de närstående.Digi-Do är ett digitalt informationsverktyg utvecklat i samverkan med patienter med bröstcancer och vårdpersonal på en strålbehandlingsenhet. Digi-Do bygger på Virtual Reality (VR)–teknologi och utveckling av mobilapplikationer för att förbereda dessa personer inför strålbehandling. Det digitala informationsverktyget består av två delar; 1) Ett virtuellt studiebesök på strålbehandlingskliniken genom VR glasögon, 2) En mobilapplikation där information gällande behandlingen och eventuella biverkningar mm presenteras i form av frågor och svar. Verktyget presenterar en rad alternativ som gör det möjligt för patienten att själv välja det informationsformat och innehåll som passar dem bäst när de själva väljer att erhålla den. Det är även möjligt för dem att på ett lätt sätt dela informationen med anhöriga och vänner. Vi kommer presentera hur vi utvecklat Digi Do samt preliminärt resultat från hur detta upplevs och om väntan blivit mer meningsfull för dessa personer och deras närstående. 

Utifrån nationella och internationella erfarenheter ger Oskar Thunman en översikt över de komponenter och processer som ingår i förvaltningen av en kodserver med syfte att designa, distribuera och tillämpa urval av kliniska och administrativa medicinska terminologisystem.

Riktlinjer för primärvården på Vårdgivare Skåne är ett viktigt redskap i den kliniska vardagen på Region Skånes vårdcentraler och i samverkan mellan primärvård och specialiserad vård. Riktlinjerna är kortfattade, har en tydlig och enhetlig struktur samt är lätta att hitta i. När Sveriges regioner gemensamt började producera riktlinjer för primärvården i Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK) valde Region Skåne att som första region använda möjligheten att hämta hem riktlinjer direkt från NKK:s databas och publicera dem på Vårdgivare Skåne. Nationella tekniska lösningar utvecklades av Sveriges Kommuner och Regioner. Region Skåne presenterar NKK integrerat med andra vårdriktlinjer och har alltså skapat ett nav där nya riktlinjer kan kommuniceras istället för att använda mejl, PM och lappar på anslagstavlor. När primärvårdens medarbetare vet att de endast behöver uppsöka en enda plats för att få uppdaterad information ökar användandet av kunskapsstödet och därigenom patientsäkerheten. Genom NKK delas ansvaret för produktionen av riktlinjer för primärvården med andra regioner. Med integrering mellan nationella och regionala tekniska lösningar får Region Skåne ett kunskapsstöd som presenteras i enlighet med regionala specifika behov. Som komplement till det nationella innehållet publiceras regionala tillägg till varje riktlinje, för att visa på exempelvis vårdnivå och läkemedelsval. Med regional vilja och nationell kraftsamling har lösningar skapats som möjliggör att bästa kunskap finns tillgänglig och kan användas i patientmötet.