Programpunkter

Flykten till framtiden - Att arbeta som läkare hos en digital vårdgivare
Föredraget är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård's session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"
Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se
http://digitalcareresearch.se

Vi lever allt längre vilket innebär att vi blir flera som behöver tillgång till hälso- sjukvård.  Region Jämtland Härjedalen är Europas mest glesbefolkade region vilket ställer stora krav på att hitta nya lösningar för att kunna möta de växande behoven av tillgång till vård.

Paneldiskussion och frågestund som avslutar och knyter samman konferensens openEHR-spår. Panelens deltagare samtalar om utmaningar och erfarenheter vid användning av standarden openEHR, och öppna frågor från publiken diskuteras.

Svenska forskarnätverket för digital vård bjuder in till en session om hur digitala vårdtjänster utvecklats under den senaste tiden. Föredraget Forskning i praktiken: Digital triagering i Digitala Vårdmöten är en del av Svenska forskarnätverket för digital vårds session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"I detta föredrag presenteras den pågående utvecklingen av
Digitala VårdMöten i Region Gävleborg. En digital plattform ska erbjuda en sammanhängande vårdkedja för patienten, från första kontakt och genom triage, diagnostik och behandling. För vårdpersonal erbjuder plattformen en möjlighet till avlastning av telefontriageringar, då varje vårdärende startar med en digital triage innan patienten kopplas vidare till rätt vårdnivå. Vårdpersonal kommer också att kunna kommunicera tvärprofessionellt och över vårdnivå- och verksamhetsgränser, för att kunna erbjuda patienten en bred och sammanhängande bedömning av symtomen. Då förfarandet med digital triagering behöver beforskas mera och denna plattform är under utveckling, så kommer forskning att bedrivas parallellt med införandet, för att observera och mäta effekterna av patientens digitala vårdkontakter, såväl som att undersöka patienters och vårdpersonals upplevelser av att använda den digitala vårdkedjan.Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se
 

OpenEHR är ett välfungerande internationellt nätverk för samverkan kring kliniska modeller, med stor aktivitet bl.a. i Norge. Även i Sverige finns flera engagerade deltagare och aktiv utveckling. SFMI (Svensk förening för Medicinsk Informatik) ska som neutral aktör oberoende av leverantörer och vårdgivare nu under minst 2 år vara värd för en svensk nod i detta nätverk, och vi hoppas kunna skapa en kritisk massa av kunnande och utveckling för framtida förvaltning av OpenEHR.

Socialstyrelsens verktyg för ändamålsenlig dokumentation kan användas och skapa nytta i flera olika delar av vård och omsorg där information behöver återanvändas av flera olika aktörer. Här visas exempel från cancervården, hjärtsviktsprocessen, socialtjänsten, läkemedelsområdet och från arbetet med uppmärksamhetsinformation och med kodsystemet för ordinationsorsak.

RPM, Remote Patient Monitoring eller  Egenmonitorering är i stark utveckling internationellt och nationellt. Kommunikationsplattformar för olika typer av sensorer / devices utvecklas samtidigt som nya arbetssätt utifrån teknikens möjligheter handlar om personcentrering på riktigt!Patienten/brukaren/individen blir direkt involverad i sin vardag - trygg, delaktig, med ökad autonomi och livskvalitet

Kan Sverige bygga en stabil, elegant och effektiv it-infrastruktur för vården som gör det möjligt för att uppfylla vårdens krav? Några lovande signaler finns:- Regeringen har gett E-hälsomyndigheten i uppdrag att "analysera och föreslå hur möjligheterna till sammanhållen journalföring kan öka och användas av alla vårdgivare i hela landet", ett arbete som ska vara klart i februari.- Region Stockholm tycks ha bytt strategi för sin framtida vårdinformationsmiljö.- Alltfler, i Sverige och internationellt, börjar i spåren av Covid-19 inse att vi måste ha bättre möjligheter att snabbt följa upp patientdata för att skapa ny kunskap.- Origoprogrammet gör lovande framsteg som ett exempel på att Sverige ligger i forskningens framkant.Föredraget är en uppföljning av förra årets fundering kring om Sveriges framtida ehälsosystem blir som en egyptisk pyramid, ett Babels torn eller en tulipanaros.

Nationella informationsmängder (NIM) kan användas för att uppfylla flera olika behov i verksamheterna. Vi presenterar här 7 olika aspekter på hur NIM:ar kan användas och skapa nytta. I december 2020 publicerade Socialstyrelsen ett antal NIM:ar som kan bidra till att skapa en gemensam beskrivning av ett informationsbehov på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt. Vi går igenom hur de skapas och hur de ser ut. Vi får också en internationell utblick från Nictiz i Nederländerna, som berättar om hur de arbetar med nationella informationsmängder.

Samverkan inom Välfärdssverige är ett område som utvecklas mycket snabbt idag. Sverige har varit mycket framgångsrik med att säkerställa interoperabilitet inom hälso- och sjukvård i samband med T-boksarkitekturens realisering under 2000-talets första decennier.Utöver interoperabilitetsarkitektur och digital infrastruktur har också tjänstekontrakt för samverkan tagits fram. Allt detta har fram till idag möjliggjort vårdens digitalisering och idag har vi medborgartjänster via 1177, sammanhållen journalföring för vårdgivare, elektroniska recept, remisser, m.m. Något som de flesta idag ser som en naturlig del av vardagen.
Arkitekturen behöver framgent inte enbart hantera hälso- och sjukvårdsområdet utan behöver ta utgångspunkt i regioner och kommuners behov av informationsutbyte inom fler verksamhetsområden och inte minst med myndigheter. Men den behöver också stödja det allt större eko-system med alla de aktörer som finns inom hälso- och sjukvården och som behöver ett enklare och flexiblare informationsutbyte.
I denna föreläsning presenteras hur vi på Inera jobbar med nästa generations samverkansarkitektur och vilken nytta den kan göra för din organisation..

Regionerna har länge framgångsrikt samarbetat kring invånartjänster under 1177 Vårdguidens varumärke. Att ge invånare en samlad ingång för hälsa, vård och omsorg låter attraktivt, men är det möjligt? Nu pågår ett uppdrag, i mindre skala, där 4 kommuner (Aneby, Kungsbacka, Uddevalla och Örebro) testar e-tjänster och guidar invånare till rätt aktör i kommunen.Var befinner sig arbetet och hur går det?

Webbformulär är en fristående tjänst som gör det möjligt för vårdpersonal att boka och schemalägga digitala formulär till invånare. Svaren fyller invånaren i direkt hos behandlande vårdgivare eller hemifrån via 1177. Genom ombudstjänsten finns även möjlighet att fylla i formulär med hjälp av ett ombud via 1177. 

Hur kan vi lösa fundamentala omtolkningsproblem som ofta försvårar eller omöjliggör integration och delning av data? Hur angriper vi grundorsaken? Föredraget introducerar openEHRs beprövade sätt att angripa dessa problem genom att för både klinisk och teknisk personal underlätta hur detaljerade överenskommelser (dokumentationsmodeller m.m.) diskuteras, skapas, underhålls och praktiskt används i vård-IT-system. Sista minuterna av föredraget behandlar även kort tekniska grunder och möjligheter, men kan vara intressant även för icke-tekniker. Det finns två versioner av föredraget den kortare "final cut" versionen kommer köras "live" med chatt för frågor och svar i openEHR-spåret.

Detta är den första panelen av 3.Underlag att ha sett innan: inspelade filmer från vårdens kliniska vardag (läkarperspektiv). Panelen diskuterar: Vilka reflektioner? Utmaningar för enskilda läkaren? Hur förbereder vi läkarna för detta? Vad kan ni (högt uppsatta professionsföreträdare) göra mer, t ex för breddinförande?

Föreläsningen kommer att beskriva preliminära resultat från en studie som undersöker förekomst av fel i listan ”Mina sparade recept på apotek” i form av inaktuella recept, dubbletter, felaktiga doseringar och recept som saknades. Undersökningen genomförs för att få en uppdaterad bild av läget men också att skapa en baseline för att kunna följa förändring över tid i samband med införandet av den nationella läkemedelslistan. Korrektheten i listan undersöktes på olika apotek i Sverige där man intervjuade patienter med listan ”Mina sparade recept” som underlag. Preliminära resultat från en första undersökning som genomfördes hösten 2020 visade många fel i listan. Avvikelser kunde hittas hos 80% av alla patienter som deltog i studien och ca 35% av samtliga recept var felaktiga. Datainsamling kommer att fortsättas på fler apotek runt om i Sverige i början av 2021 innan lagen om NLL träder i kraft och resultat av det presenteras på Vitalis.

Välkommen till Nuance och Cambio:s paneldiskussion med ett kliniskt perspektiv kring nyttan av AI-baserad taligenkänning för både patient och vårdpersonal. Några av frågeställningar som diskuteras är;- Hur förändras arbetet med patientdokumentation?
- Kan vårdpersonalens stress och administrationsbörda minska?
- Vad betyder tillgängliga journalanteckningar i realtid för vårdteam och patienten?

 En panel som försöker klä av det hype-betonade och det delvis svårtillgängliga språk som finns kring AI. Konkreta exempel på nyttor och risker. Men även beskrivningar om vad man behöver göra både i den egna organisationen och gemensamt nationellt för att på bredden få fart i tillämpningen av AI.

”En tillgänglig webb, en angelägenhet för oss alla”
 
 Vad menar vi med webbtillgänglighet och varför är det viktigt för oss alla?