Programpunkter

Begripsam tillsammans med Mora folkhögskola och region Dalarna ska skapa en rådgivningstjänst som ökar möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning (IF) att delta i det digitala samhället. Projektet finansieras av Post- och telestyrelsens och pågår mellan den 1 september 2020–22 februari 2022.I detta nationella kompetenscentrum kommer vi att kunna erbjuda rådgivning, kompetensutveckling, produktion av lärresurser  med mera för att öka den digitala kompetensen. Ledande experter på området kommer att samverka och bidra till en utveckling i hela landet. Kompetenscentret kommer på detta sätt ge stöd för att av de mest eftersatta grupperna i samhället får ökad tillgång till det digitala samhället.

Lärande exempel lyfts ofta fram som ett viktigt stöd för den digitala verksamhetsutvecklingen inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. E-hälsomyndigheten har tagit fram ett koncept för lärande exempel och beskriver i denna föreläsning hur det kan användas samt vilka effekter det ger kommuner att använda dem. Vi får konkreta exempel från Trollhättans stad medverkar och berättar om sina erfarenheter av att använda konceptet.

Origoprogrammet har i många år arbetat med en lösning för individcentrerad informationshantering när det gäller olika typer av hälsodata, alltifrån patientjournaler till patientens egenregistrerade data via t ex hälsoappar. Under 2020-21 har man inlett ett samarbete med KTH (Kungl tekn högskolan). I detta seminarium ges en uppdatering av var man står idag och vägen framåt.

Presentation av begreppsmodeller för begrepp, information och data som definierar viktiga begrepp inom informationsarkitektur.

Det har länge diskuterats om att implementera lösningar för distans-monitorering inom hjärtsvikt. I detta seminarium har vi samlat två regioner som kommer att diskutera vilken ”mode of action” som de aktuella lösningar har, organisatoriska erfarenheter av implementering samt vilka resultat man lyckas uppnå gällande vad som är viktigt för patient samt ekonomiska besparingar.  

Är AI det guldägg som alla tror och hur kan man använda AI ansvarsfullt utan att riskera integritet. Komplett kommunikation kombinerar gammalt och nytt till nytta för individ och samhälle.

Varför avbokar patienter sina besök med kort varsel eller uteblir? Vilka är orsakerna och hur påverkar de vården? En sammanställning av flera utredningar och vetenskapliga avhandlingar.

EU-kommissionen har uttalat en tydlig målsättning att etablera the European Health Data Space, en EU-gemensam ”data-sjö” som ska utgöra en kritisk massa av kvalitetssäkrad och informationssäkrad hälsodata för s.k. sekundäranvändning av data, såsom forskning, innovation och policymaking (framtagande av regelverk och lagstiftning).

In this session we will talk about the ongoing work within the Nordic countries concerning interoperability and health data. We will also discuss the way the different countries have handled the issue of health data and in which extent a Nordic Health Data Space could be feasible to create.

Lyssna till vår resa mot en digifysisk rehabilitering. Hör hur vårt arbete fått oss ur startblocken och gett ett tydligt mål att arbeta mot. Du får ta del av hur en rad olika små förändringar och stora projekt hänger ihop och hur de tillsammans ska ge en mer nära, flexibel och personcentrerad rehabiliteringVi kommer dela med oss av både framsteg och bakslag och förhoppningsvis kan vi ge er inspiration till att börja er resa mot en digifysisk rehabilitering.

Artificial intelligence (AI) has become a key topic over the last few years, with many discussions on how it can be used to assist human beings in safety related industries such as the automotive and medical device sectors.

In this presentation, the challenges of effectiveness evaluation of complex eHealth supportive interventions will be discussed in light of well-established methodological frameworks and guidance. The discussion moderators are oncology nursing researchers working with the development and implementation of different eHealth supportive interventions.

En föreläsning om det medicinska ledningsansvaret. Ett chefsansvar för att underställd personal fullgör sina uppgifter i varje enskilt patientfall. Sakkunnigt och omsorgsfullt inom vetenskap och beprövad erfarenhet. Innehåll och innebörd. I fullgörandet av det medicinska ledningsansvaret är innehavaren direkt underställd IVO. Inte arbetsgivaren eller vårdgivaren

För att en e-hälsospecifikation ska få status som gemensam och nationell ska den genomgå en process där den bedöms med hjälp av olika kriterier – en form av kvalitetssäkring. E-hälsomyndigheten visar förslag på process och dess olika steg och beskriver på fördjupad nivå de kriterier och principer som ligger till grund för bedömningen.Arbetet är en del i regeringsuppdraget: Tillgängliggöra och förvalta gemensamma nationella specifikationer, NGS.

I det här seminariet presenteras preliminära forskningsresultat av en studie som utförs av Lunds universitet där man undersöker hur införandet av digital teknik och användandet av digitala IT-lösningar inom vården påverkar arbetet, personalen och arbetsmiljön. Hur påverkar egentligen nya, digitala arbetssätt arbetsmiljön jämförd med traditionell vård? Studien tittar också på kostnadseffektiviteten mellan sedvanligt arbetssätt och digitalt, asynkront arbetssätt. Vilka effekter har det för budgeten men också på ett större samhällsperspektiv?

Coronapandemin har fungerat både som gas och som broms på e-hälsoområdet.Stora förändringar var möjliga på kort tid – dock framför allt ökad användning av befintlig teknik, till exempel distansbesök. 

Under 2020 har utredare Åke Nilsson på E-hälsomyndigheten spanat på vad som har skrivits inom e-hälsa och närliggande ämnen. Detta har presenterats för myndighetens samordningsavdelning varje vecka.

Efter en flerårig successiv ökning blev 2020 året då många verksamheter gick över till digitala besök. Hur påverkas psykologisk behandling av övergången till videosamtal och vilka frågor behöver vi ställa oss för att säkerställa bibehållen kvalitet?

EY har tillsammans med Microsoft under året genomfört en studie kopplat till mognadsnivå avseende användningen av AI hos offentlig sektor i 12 deltagande länder, varav Sverige är ett. Totalt har över 200 organisationer inom offentlig förvaltning, hälso-och sjukvård samt transportsektorn varit del av studien, Bland de svenska deltagande återfinns organisationer såsom VGR, Karolinska Universitetssjukhuset, Vinnova mfl. 
Mer information rörande studien återfinns här: Den artificiella intelligensens roll i offentlig sektor | EY Sverige
samt rapporten i sin helhet här: Artificiell intelligens i den offentliga sektorn: Sverige (microsoft.com)