Programpunkter

Varför ska man kategorisera hjälpmedel?Utbudet på marknaden av produkter inom hjälpmedel och välfärdsteknik är stor men hur hittar man och hur får information om olika produkter?I Hjälpmedelstjänsten finns ett stort utbud av produkter samlat på en plats, vilka är kategoriserade enligt standarden ISO 9999.

“Data sharing across Europe – cultural implications on the European Health Data Space”

openEHR, HL7 FHIR och Snomed CT är tre standarder som kompletterar varandra och kan användas tillsammans. openEHR används främst för att strukturera hur information fångas och lagras internt i patientjournalsystem, men kan även användas för att överföra information mellan openEHR-baserade patientjournalsystem. HL7 FHIR används för att överföra information mellan olika typer av patientjournalsystem. Snomed CT används för att definiera den lagrade informationens betydelse och göra den mer sök- och sammanställningsbar. I den här presentationen ger vi en introduktion till standardernas skillnader och hur de används bra tillsammans.

Redan från starten våren 2020 anammade Aleris Sömnapné ett digitalt och automatiserat arbetssätt för att möta upp de stora patientvolymerna och ge alla tillgång till en god vård inom rimlig tid. Med långa behandlingstider ville man också ha ett processverktyg som ser till att vårdpersonalen kan fokusera på att ta hand om patienten och inte på administrationen att driva processen framåt. Aleris Sömnapné kunde starta arbetet med ett vitt papper och all personal har varit involverade i att ta fram gemensamma rutiner och definiera processerna. Även patienterna ges möjligheten att bli mer involverade i att driva sin vårdprocess framåt. I seminariet delar Aleris Sömnapné med sig av erfarenheterna från detta arbete och vad de gjort för att kunna implementera automatiserade vårdprocesser på kort tid.

Dagens utmaning runt digitaliseringen är enorm. Å ena sidan måste allt digitaliseras och automatiseras i modern infrastruktur men vi måste också samtidigt klara full regelefterlevnad. Den regelefterlevnaden är idag mer komplex än någonsin här visar vi hur du löser båda delarna!

”En tillgänglig webb, en angelägenhet för oss alla”
 
 Vad menar vi med webbtillgänglighet och varför är det viktigt för oss alla?

 En panel som försöker klä av det hype-betonade och det delvis svårtillgängliga språk som finns kring AI. Konkreta exempel på nyttor och risker. Men även beskrivningar om vad man behöver göra både i den egna organisationen och gemensamt nationellt för att på bredden få fart i tillämpningen av AI.

Välkommen till Nuance och Cambio:s paneldiskussion med ett kliniskt perspektiv kring nyttan av AI-baserad taligenkänning för både patient och vårdpersonal. Några av frågeställningar som diskuteras är;- Hur förändras arbetet med patientdokumentation?
- Kan vårdpersonalens stress och administrationsbörda minska?
- Vad betyder tillgängliga journalanteckningar i realtid för vårdteam och patienten?

Föreläsningen kommer att beskriva preliminära resultat från en studie som undersöker förekomst av fel i listan ”Mina sparade recept på apotek” i form av inaktuella recept, dubbletter, felaktiga doseringar och recept som saknades. Undersökningen genomförs för att få en uppdaterad bild av läget men också att skapa en baseline för att kunna följa förändring över tid i samband med införandet av den nationella läkemedelslistan. Korrektheten i listan undersöktes på olika apotek i Sverige där man intervjuade patienter med listan ”Mina sparade recept” som underlag. Preliminära resultat från en första undersökning som genomfördes hösten 2020 visade många fel i listan. Avvikelser kunde hittas hos 80% av alla patienter som deltog i studien och ca 35% av samtliga recept var felaktiga. Datainsamling kommer att fortsättas på fler apotek runt om i Sverige i början av 2021 innan lagen om NLL träder i kraft och resultat av det presenteras på Vitalis.

Hur kan vi lösa fundamentala omtolkningsproblem som ofta försvårar eller omöjliggör integration och delning av data? Hur angriper vi grundorsaken? Föredraget introducerar openEHRs beprövade sätt att angripa dessa problem genom att för både klinisk och teknisk personal underlätta hur detaljerade överenskommelser (dokumentationsmodeller m.m.) diskuteras, skapas, underhålls och praktiskt används i vård-IT-system. Sista minuterna av föredraget behandlar även kort tekniska grunder och möjligheter, men kan vara intressant även för icke-tekniker. Det finns två versioner av föredraget den kortare "final cut" versionen kommer köras "live" med chatt för frågor och svar i openEHR-spåret.

Detta är den första panelen av 3.Underlag att ha sett innan: inspelade filmer från vårdens kliniska vardag (läkarperspektiv). Panelen diskuterar: Vilka reflektioner? Utmaningar för enskilda läkaren? Hur förbereder vi läkarna för detta? Vad kan ni (högt uppsatta professionsföreträdare) göra mer, t ex för breddinförande?

Webbformulär är en fristående tjänst som gör det möjligt för vårdpersonal att boka och schemalägga digitala formulär till invånare. Svaren fyller invånaren i direkt hos behandlande vårdgivare eller hemifrån via 1177. Genom ombudstjänsten finns även möjlighet att fylla i formulär med hjälp av ett ombud via 1177. 

Regionerna har länge framgångsrikt samarbetat kring invånartjänster under 1177 Vårdguidens varumärke. Att ge invånare en samlad ingång för hälsa, vård och omsorg låter attraktivt, men är det möjligt? Nu pågår ett uppdrag, i mindre skala, där 4 kommuner (Aneby, Kungsbacka, Uddevalla och Örebro) testar e-tjänster och guidar invånare till rätt aktör i kommunen.Var befinner sig arbetet och hur går det?

Samverkan inom Välfärdssverige är ett område som utvecklas mycket snabbt idag. Sverige har varit mycket framgångsrik med att säkerställa interoperabilitet inom hälso- och sjukvård i samband med T-boksarkitekturens realisering under 2000-talets första decennier.Utöver interoperabilitetsarkitektur och digital infrastruktur har också tjänstekontrakt för samverkan tagits fram. Allt detta har fram till idag möjliggjort vårdens digitalisering och idag har vi medborgartjänster via 1177, sammanhållen journalföring för vårdgivare, elektroniska recept, remisser, m.m. Något som de flesta idag ser som en naturlig del av vardagen.
Arkitekturen behöver framgent inte enbart hantera hälso- och sjukvårdsområdet utan behöver ta utgångspunkt i regioner och kommuners behov av informationsutbyte inom fler verksamhetsområden och inte minst med myndigheter. Men den behöver också stödja det allt större eko-system med alla de aktörer som finns inom hälso- och sjukvården och som behöver ett enklare och flexiblare informationsutbyte.
I denna föreläsning presenteras hur vi på Inera jobbar med nästa generations samverkansarkitektur och vilken nytta den kan göra för din organisation..

Nationella informationsmängder (NIM) kan användas för att uppfylla flera olika behov i verksamheterna. Vi presenterar här 7 olika aspekter på hur NIM:ar kan användas och skapa nytta. I december 2020 publicerade Socialstyrelsen ett antal NIM:ar som kan bidra till att skapa en gemensam beskrivning av ett informationsbehov på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt. Vi går igenom hur de skapas och hur de ser ut. Vi får också en internationell utblick från Nictiz i Nederländerna, som berättar om hur de arbetar med nationella informationsmängder.

Kan Sverige bygga en stabil, elegant och effektiv it-infrastruktur för vården som gör det möjligt för att uppfylla vårdens krav? Några lovande signaler finns:- Regeringen har gett E-hälsomyndigheten i uppdrag att "analysera och föreslå hur möjligheterna till sammanhållen journalföring kan öka och användas av alla vårdgivare i hela landet", ett arbete som ska vara klart i februari.- Region Stockholm tycks ha bytt strategi för sin framtida vårdinformationsmiljö.- Alltfler, i Sverige och internationellt, börjar i spåren av Covid-19 inse att vi måste ha bättre möjligheter att snabbt följa upp patientdata för att skapa ny kunskap.- Origoprogrammet gör lovande framsteg som ett exempel på att Sverige ligger i forskningens framkant.Föredraget är en uppföljning av förra årets fundering kring om Sveriges framtida ehälsosystem blir som en egyptisk pyramid, ett Babels torn eller en tulipanaros.

RPM, Remote Patient Monitoring eller  Egenmonitorering är i stark utveckling internationellt och nationellt. Kommunikationsplattformar för olika typer av sensorer / devices utvecklas samtidigt som nya arbetssätt utifrån teknikens möjligheter handlar om personcentrering på riktigt!Patienten/brukaren/individen blir direkt involverad i sin vardag - trygg, delaktig, med ökad autonomi och livskvalitet

Socialstyrelsens verktyg för ändamålsenlig dokumentation kan användas och skapa nytta i flera olika delar av vård och omsorg där information behöver återanvändas av flera olika aktörer. Här visas exempel från cancervården, hjärtsviktsprocessen, socialtjänsten, läkemedelsområdet och från arbetet med uppmärksamhetsinformation och med kodsystemet för ordinationsorsak.