Sessions

Utifrån nationella och internationella erfarenheter ger Oskar Thunman en översikt över de komponenter och processer som ingår i förvaltningen av en kodserver med syfte att designa, distribuera och tillämpa urval av kliniska och administrativa medicinska terminologisystem.

Kognitiv tillgänglighet: Hur får vi till det och varför är det viktigt? På spelkonventet GothCon har detta varit i fokus under några år. Här kan du lära dig mer om hur du kan utforma tillgängliga möten, lokaler, konferenser och konvent.

Personcentrerad vård för barn förutsätter en fungerande kommunikation vilket kan vara problematiskt på grund av ålder och språkliga förutsättningar. Principen om universell design säger att vi ska utforma samhället så det är tillgängligt för alla, även för de med funktionsnedsättning. Under denna presentation får du höra hur personcentrerad vård i barnsjukvård kan stöttas genom att använda universellt utformad kommunikation med bildstöd. Du får också se hur vi tillämpat dessa tankar i arbetet med att utveckla en app för symtomhantering.

Regionerna har länge framgångsrikt samarbetat kring invånartjänster under 1177 Vårdguidens varumärke. Att ge invånare en samlad ingång för hälsa, vård och omsorg låter attraktivt, men är det möjligt? Nu pågår ett uppdrag, i mindre skala, där 4 kommuner (Aneby, Kungsbacka, Uddevalla och Örebro) testar e-tjänster och guidar invånare till rätt aktör i kommunen.Var befinner sig arbetet och hur går det?

Hur kan en region skapa patientnytta genom att underlätta för bottom-up innovatörer att innovera inom offentlig organisation? Tillsammans, har innovationsforskare ochInnovationsplattformen i Västra Götalandsregionen (VGR) undersökt komplexitet i innovationsprocessen inom offentlig organisation.I föredraget får du höra om ett lyckat regionalt samarbete i gemensamt lärande, med syfte att underlätta innovationsprocessen för bottom-up innovatörer.

Pandemin ändrade allting och ingenting kommer att bli som förr - efterfrågan på digitala arbetssätt med möjlighet till vård på distans av patienter med kroniska eller andra långvariga tillstånd har vuxit lavinartat under pandemin. Fördelarna av att kunna erbjuda vård på distans och att arbeta på ett nytt sätt har blivit uppenbara och nödvändiga får både patienter och vårdpersonal den senaste tiden. Du kommer att ta del av konkreta erfarenhetsåterkopplingar av att förse vården med digitala lösningar som innebär ändrade arbetssätt. Du kommer att få höra hur utbyte av vårddata på distans mellan patient och vårdgivare kan underlätta att tackla krisen, att skydda de sköraste patienterna, att minska smittorisken hos både patienter och personal och hur distansmonitorering möjliggör tidigare hemgång.
Du får en skildring av en minst sagt turbulent, händelserik och annorlunda resa genom stormen som pandemin utlöst och hur evidensbaserade digitala lösningar gör skillnad och hur vi tillsammans kan blicka framåt. Välkommen att lyssna!

För att förbättra dialogen och utvecklingen av socialtjänstens verksamhetssystem har ett arbete påbörjats med att skapa kundgrupper.

Riktlinjer för primärvården på Vårdgivare Skåne är ett viktigt redskap i den kliniska vardagen på Region Skånes vårdcentraler och i samverkan mellan primärvård och specialiserad vård. Riktlinjerna är kortfattade, har en tydlig och enhetlig struktur samt är lätta att hitta i. När Sveriges regioner gemensamt började producera riktlinjer för primärvården i Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK) valde Region Skåne att som första region använda möjligheten att hämta hem riktlinjer direkt från NKK:s databas och publicera dem på Vårdgivare Skåne. Nationella tekniska lösningar utvecklades av Sveriges Kommuner och Regioner. Region Skåne presenterar NKK integrerat med andra vårdriktlinjer och har alltså skapat ett nav där nya riktlinjer kan kommuniceras istället för att använda mejl, PM och lappar på anslagstavlor. När primärvårdens medarbetare vet att de endast behöver uppsöka en enda plats för att få uppdaterad information ökar användandet av kunskapsstödet och därigenom patientsäkerheten. Genom NKK delas ansvaret för produktionen av riktlinjer för primärvården med andra regioner. Med integrering mellan nationella och regionala tekniska lösningar får Region Skåne ett kunskapsstöd som presenteras i enlighet med regionala specifika behov. Som komplement till det nationella innehållet publiceras regionala tillägg till varje riktlinje, för att visa på exempelvis vårdnivå och läkemedelsval. Med regional vilja och nationell kraftsamling har lösningar skapats som möjliggör att bästa kunskap finns tillgänglig och kan användas i patientmötet.

På uppdrag av regeringen genomför E-hälsomyndigheten en årlig genomlysning av vilka egna insatser som bidrar till regeringens fyra Samverkansprogram, framförallt programmet för Life science och hälsa. Hälsodata är en allt viktigare resurs inom detta område och såväl i Sverige som internationellt pågår eller planeras åtgärder för att skapa bättre förutsättningar att effektivt och säkert dela hälsodata för forskning och innovation.

Lyckas med välfärdsteknik -hur och var ska vi börja? Behöver din kommun hjälp med digital utveckling?

Vår förståelse för ljus och ljusets påverkan på människan har ökat enormt sedan Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young upptäckte de molekylära mekanismer som styr den cirkadiska rytmen vilket 2017 tilldelades med Nobelpriset i Medicin eller Fysiologi. Ny teknik, kombinerad med en ökad förståelse för ljusets påverkan på vårt välbefinnande gör att fler och fler organisationer får upp ögonen för de positiva effekterna en god belysningsmiljö har på verksamheten, och i detta seminarium delar BrainLit med sig av sina kunskaper kring ämnet samt tar upp faktiska exempel.

Står er verksamhet inför ett införande av mobila trygghetslarm, digital tillsyn, digitala lås eller läkemedelsautomater? Eller vill ni öka användningen av redan införda tjänster? SKR Kompetenscenter välfärdsteknik tar under 2021 fram konkret stöd för lyckat breddinförande av just dessa fyra tjänster. Vid seminariet får du:- en presentation av stödet, med exempel från införande av mobila trygghetslarm- tips på hur du kan använda det i er verksamhet- ta del av modellkommunen Karlstads tips för ett lyckat införande av mobila trygghetslarm
 

70 % av förändringsinitiativen misslyckas. SKR Kompetenscenter välfärdsteknik hjälper er att inte bli en av dem. Följ med oss på en förändringens berg och dalbana med fokus på införande av välfärdsteknik. Vi kommer att ge exempel på vanliga fallgropar och vad ni kan göra för att undvika att falla platt.

Undrar du hur andra kommuner gör när de implementerar välfärdsteknik? SKRs Kompetenscenter välfärdsteknik har en helpdesk dit kommuner vänder sig för råd och stöd. När det inte finns enkla svar att ge så är så kallade "bollamöten" ett verktyg för att delge frågeställaren olika erfarenheter. Bollamöte är ett videomöte med mer erfarna kommuner där olika frågeställningar tas upp. I det här seminariet får du - vara med vid delar av ett bolla möte- höra vad hjälpsökande kommunen tycker om stödet- veta mer om Kompetenscenter välfärdstekniks olika aktiviteter- information om hur du kontaktar helpdesk

Att människor inte tar sina mediciner som förskrivaren hade tänkt är ett mycket större problem än vad man kan tro – med påverkan både för samhälle, individ och miljö. Under pandemin blev detta ännu mer uppenbart. Wictoria Glans ger i detta korta och inspirerande föredrag ett konkret exempel hur Apoteket möter detta mångfacetterade problem genom att samtidigt öka tillgängligheten och stärka människors självbestämmande.

Lärande exempel lyfts ofta fram som ett viktigt stöd för den digitala verksamhetsutvecklingen inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. E-hälsomyndigheten har tagit fram ett koncept för lärande exempel och beskriver i denna föreläsning hur det kan användas samt vilka effekter det ger kommuner att använda dem. Vi får konkreta exempel från Trollhättans stad medverkar och berättar om sina erfarenheter av att använda konceptet.

En föreläsning om det medicinska ledningsansvaret. Ett chefsansvar för att underställd personal fullgör sina uppgifter i varje enskilt patientfall. Sakkunnigt och omsorgsfullt inom vetenskap och beprövad erfarenhet. Innehåll och innebörd. I fullgörandet av det medicinska ledningsansvaret är innehavaren direkt underställd IVO. Inte arbetsgivaren eller vårdgivaren

År 2025, ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Många av de nya eHälsotjänsterna, IT-lösningarna, apparna och systemen som utvecklas inom e-hälsans spår uppfyller definitionen av medicintekniska produkter eller nationella medicinska informationssystem (NMI).
Den 26 maj 2021 ska kraven i den nya medicintekniska förordningen (MDR) tillämpas fullt ut och året därefter, den 26 maj 2022, ska kraven i den in-vitro diagnostiska förordningen (IVDR) tillämpas fullt ut.  
Under föreläsningen ges information om:Vilka produkter (IT-system/programvaror/ehälsotjänster) som omfattas av de nya regelverken (MDR, IVDR, LVFS 2014:7)Hur dessa produkter kvalificeras och klassificerasDen regulatoriska påverkan som de nya regelverken har
Denna föreläsning är den första delen av en serie föreläsningar avsedda för att ge tillverkare och andra aktörer information om de regulatoriska krav som ställs på medicintekniska produkter, in-vitro diagnostiska produkter och nationella medicinska informationssystem.

I det här seminariet presenteras preliminära forskningsresultat av en studie som utförs av Lunds universitet där man undersöker hur införandet av digital teknik och användandet av digitala IT-lösningar inom vården påverkar arbetet, personalen och arbetsmiljön. Hur påverkar egentligen nya, digitala arbetssätt arbetsmiljön jämförd med traditionell vård? Studien tittar också på kostnadseffektiviteten mellan sedvanligt arbetssätt och digitalt, asynkront arbetssätt. Vilka effekter har det för budgeten men också på ett större samhällsperspektiv?

Mobile has now become the most important channel for internet access worldwide as mobile internet users account for 91 percent of total internet users. As consumer adoption of mobile technology has skyrocketed, so has the expectation of delivery of healthcare through this approach. The solutions are built around real-time data streams and supported by automated clinical decision–support tools, enabling care and enhancing our understanding of the physiological variability. In hospitals, the use of mobile technology has revealed patient safety improvements through better access to information, improved efficiency of work, reduced variance in care, and improved experience. These should also be the main drivers of the application design. A user-centric design ensures the ability to deliver the users what matters them most, and results in users realising the benefits almost immediately. mHealth is starting to be a ‘must have’ rather than a ‘nice to have’, also in terms of driving patient safety.