Programpunkter

Potentialen idag är enorm för att med en innovativ life science-sektor, stark medtech-industri och inte minst genom ständigt ny teknik i sakernas Internet (IoT) möjliggöra en bättre hälsa, vård och omsorg för patientens bästa, hållbart! Detta är i fokus för de kommande utlysningarna från Swelife, Medtech4Health och IoT Sverige.

Vad innebär det att ha grundläggande förutsättningar för digitalisering på plats? Vad tillför det för en verksamhet som ser möjligheter i att digitalisera? Det gäller till exempel informationssäkerhet, standards, grunddata, masterdata och regelverk. Men vad är det som bromsar utvecklingstakten för att få ett digitalt ekosystem? Ett exempel är ett digitalt adressregister som behövs för att vi ska kunna skicka meddelanden digitalt till varandra och vara säkra på att de når fram till rätt person.

216 000 personer i Sveriges har idag ett trygghetslarm installerat. Utöver detta så erbjuds allt fler larmgenererande välfärdteknik. Med detta växer en allt mer komplex larmhantering fram med flera larmpunkter och scenarier att hantera. Personalomsättningen inom omsorgen är hög och det är utmanande att se till att all ny personal har en tillräcklig kunskap om hur de ska hantera larm och larmåtgärder. För att möta den utmaning som dessa två faktorer innebär tillsammans så har den första interaktiva träningsmiljön för omsorgspersonals larmhantering utvecklats, med fokus på just trygghetslarm. Föreläsarna kommer presentera samarbetskommunernas problemställning och de möjligheter som träningsmiljön ger. Hur arbetet med larmhantering kommer kunna utvecklas i framtiden.

Vilka fördelar finns i samverkan mellan offentliga och privata aktörer? Hur blir vi vassare tillsammans, än var och en för sig, på att utveckla ett datadrivet och patientcentrerat arbete som;skapar kontinuitet, trygghet och autonomi för patienten; ger attraktiva arbetsplatser; och har förmågan att hämta hem digitaliseringens effektiviseringar? På seminariet delar vi med oss av hur det går med de konkreta patientlösningarna inom immuno-onkologiska terapiområden liksom vad vi lärt oss i vårt samarbete.

År 2025 skall Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Är det möjligt att komma dit på den väg vi slagit in på?Vi talar om bristen på målbild och vilka förutsättningar som finns. Fokus ligger sedan på vilket ekosystem måste vi ha för att säkra att patientinformation alltid finns tillgänglig när den behövs, för att sedan avsluta med att svara på frågan vad kan vi konkret göra nu för att ge oss möjligheter att bli bäst i världen. Till regeringen ges uppmaningen att utse en "it-general" för vården och snarast reda ut frågan om vilket ekosystem som krävs. Håller nationella tjänsteplattformen måttet. Till oss alla är rådet att bli mer engagerade och kritiska: behovet av "ehälsans Greta" och "ehälsans rumpnissar" förklaras. Slutligen pratar vi om vikten av innovation.

Adopting mobile technology for electronic observation capture and implementing evidence-based algorithms of Early Warning Score at the point of care has shown to enhance the efficiency of detecting patient deterioration, thus saving lives. It also has shown to drive user experience. We talk about the challenges faced with existing processes, and the value gained from adopting such technology.

Hur lever vi om 20 år, om 50 år? Vad säger framtidsforskningen om hur samhället och vi människor kommer förändras? För det är faktiskt inte bara tekniken som utvecklas. Den här föreläsningen berör hur nya mänskliga behov möter framtidens teknik, vilka möjligheter som ges, utmaningar som väntar, och hur företag och kommun tillsammans kan erbjuda trygg digitaliserad omsorg.

Om TLVs nya uppdrag kring hälsodata

Intresset för välfärdsteknologi är stort. Utbudet på marknaden när det gäller produkter inom välfärdsteknik är stort men hur hittar man och får information om olika produkter? I Hjälpmedelstjänsten finns ett stort utbud av produkter samlat på en plats, det underlättar arbetet för oss alla inom olika verksamhetsområden.

Konsultativ Neurologi – arbetssätt för att effektivisera processen för patienter i behov av avancerad behandling för Parkinsons sjukdom i sydöstra sjukvårdsregionenÅr 2015 implementerades ett nytt arbetssätt med videokonsultation på distans inom avancerad Parkinson behandling i sydöstra sjukvårdsregionen. Med utgångspunkt från Neurologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping i samverkan med flera länssjukhus i region Kalmar län och region Jönköpings län har videokonsultation på distans används för att bedöma parkinsonpatienter och säkerställa rätt vård i rätt tid till rätt patient. Ansvarig överläkare Dr Nil Dizdar berättar om sina erfarenheter kring hur videokonsultationer på distans har effektiviserat remissflöden och ökat samverkan. Detta arbetssätt har fått stor påverkan för kliniken och patienterna inom parkinsonvården i sydöstra sjukvårdsregionen. Arbetssättet är idag rutinverksamhet och planer finns att expandera till fler kliniker i regionen.

DOME forskarkonsortium* presenterar tillsammans med INERA 1177-Journalens användning och vidareutveckling. Föredraget är en av fyra delar i sessionen 'Korta klipp om Journalen  - attityder och användning'  I den här delen presenteras tre studier. Först ut är Annika Bärkås med en analys av över 1000 frivilliga kommentarer inskickade till Inera. Efter den presenterar Jonas Moll två forskningsstudier med användare, dels cancerpatienter dels från Psykiatrin i Region Uppsala.  Vi hoppas ni vill lyssna på alla fyra delar, då de tillsammans är tänkta att utgöra årets helhetsbild av Journalen.  * DOME – Deployment of Online Medical records and E-health services 

Se live på scenen hur man med hjälp av Virtual Reality kan behandla patienter på ett säkert och effektivt sätt i miljöer som tidigare varit omöjliga eller svåra att få till. Behandlingsmiljöerna i VR kan användas för tex stress, depression, beroende, ätstörningar, fobier som flygrädsla och så mycket mer!

Inom Stockholm Digital Care har vi haft tillgång till testmiljöer i tre kommuners äldreomsorg och fyra års erfarenhet av tester. Vi har lärt oss hur vi ska arbeta med genuint innovativa och utmanande tester i vissa miljöer och hur vi kan använda metoder från testmiljö för att stimulera nytänkande i andra. Tre testledare delar exempel på lyckade tester och hur dikeskörningar kan leda till viktiga erfarenheter. Stockholm Digital Care är ett samverkansprojekt mellan Huddinge, Nacka och Stockholm, RISE, StorSTHLM och Region Stockholm delfinansierat av Tillväxtverket inom ERUF-program.

Vi vill förbereda organisation och medarbetare för den digitala omställningen och Framtidens Vårdinformationsmiljö. Vi vill på följande sätt göra det vi kan redan idag och samtidigt förbereda oss inför det som kommer. Målgrupp är medarbetare på alla nivåer och funktioner på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

ePsykiatrienheten har sedan 2017 arbetat med att införa ett flertal digitala verktyg och interventioner inom vuxenpsykiatrin på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Under denna presentation får ni höra om hur vi valt att driva och organisera vårt arbete för att tillhandahålla de digitala verktyg som förväntas av vården idag. Ni får även höra vilka hinder vi brukar stöta på när vi vill införa ett nytt digitalt arbetssätt inom vården, men framförallt hur vi har gått tillväga när vi har stött på dessa hinder – och haft ett lyckat, och kanske än viktigare, när vi haft ett misslyckat, projekt.

Många kommuner står inför utmaningen med att välja och prioritera rätt i digitaliseringsarbetet. Vilka områden inom socialtjänsten behöver digitaliseras och vad kommer det att kosta? På uppdrag av SKR har PwC identifierat centrala investeringsområden och fått fram en samlad kostnadsbild för digitala lösningar. För kommunerna ger det en bild av vilka investeringar som är aktuella idag och i framtiden, vilket ger stöd till budgetarbetet. På en nationell nivå handlar det om att ge en rikstäckande bild över vilka investeringskostnader det krävs för att digitalisera socialtjänsten i Sverige samt vilka områden som kan vara aktuella att prioritera och gemensamt satsa på.

Inom medtech tar det 15 år för en innovation att nå marknaden. Inom healthtech i snitt 3,5 år, men i regel når innovationen då endast den privata marknaden. Det tar betydligt längre tid för healthtech-innovationer att nå den offentliga institutionella hälso-, sjukvårds- och omsorgsmarknaden där de kan göra skillnad för patienter och vårdpersonal. Samarbete, ekosystem och öppna plattformar kan öka innovationstakten och reducera tiden det tar för innovationer att göra nytta på marknaden, så samhället snabbare kan uppnå mer hälsa per skattekrona. Cerner och Innovation Skåne presenterar hur organisationerna tillgängliggör ett ekosystem för nordiska startups som öppnar globala marknader för lokala innovationer och som skapar nytta och bättre hälsa – såväl lokalt som globalt.