Programpunkter

Region Östergötland har som målbild att implementera en hemmonitoreringslösning för 5-10000 patienter. Regionen har använt sig av tjänstedesign för att beskriva och forma denna nya vårdform. Föredraget tar sin utgångspunkt i de praktiska lärdomarna från arbetet med att utveckla hemmonitorering med stöd av tjänstedesign i Region Östergötland.

Utvecklingen av kvalitetsmått inklusive PROMs för diagnosövergripande bedömning av vårdkvalitet har stor betydelse för kvalitetsutveckling. Sådana mått kan nu distribueras som FHIR-profiler till vårdens system. Därmed kan vården för enskilda multisjuka personer förbättras längs hela patientens väg liksom kvalificerade jämförelser kan ske mellan vårdgivare.

Går det att kombinera egen erfarenhet som patient med kunskap från studier och annan kliniska evidens? Är detta första steget mot individualiserad medicin? Hanna kommer att presentera sina insikter av att sköta sin egenvård på ett datadrivet sätt och vilka erfarenheter som har dragits ur denna process. Föreläsningen belyser vikten av egenvård och har ett tydligt patientperspektiv då Hanna är en så kallad spetspatient.

Vägen från produktutveckling till nyttiggörande hos användaren är ofta allt för lång. Innovationsledning är centralt för implementeringsprocessen och inom hjälpmedelsverksamheten i Dalarna arbetar vi aktivt med att utifrån forskningsbaserad kunskap utveckla berörda organisationers förmåga att driva och implementera innovationer. Vi delar med oss av våra lärdomar och reflektioner av det arbetet.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm, och Research Institutes of Sweden AB (RISE) har deltagit i ett innovationsprojekt med syfte att kartlägga förutsättningarna för att tillämpa datadrivna metoder, inklusive artificiell intelligens (AI), vid insamling av information
till kunskapsstöd om läkemedel. Kunskapsstödet Janusmed kön&genus har använts som pilotobjekt.

Hur arbetar en modern ryggkirurgisk klinik med moderna IT-hjälpmedel för att tillsammans med patienter förbättra vården och öka patientsäkerheten? Lyssna på erfarenheter från hur Ryggkirurgiskt Centrum (RKC) på Sophiahemmet har arbetat med nya IT-stöd för att förbättra smärtmonitorering, läkemedelsinformation samt utskrivningsrutiner efter operation. Syftet har varit att öka patientmedverkan, få bort flaskhalsar i den dagliga verksamheten samt att förbättra forskningsmöjligheterna,

Konsultativ Neurologi – arbetssätt för att effektivisera processen för patienter i behov av avancerad behandling för Parkinsons sjukdom i sydöstra sjukvårdsregionenÅr 2015 implementerades ett nytt arbetssätt med videokonsultation på distans inom avancerad Parkinson behandling i sydöstra sjukvårdsregionen. Med utgångspunkt från Neurologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping i samverkan med flera länssjukhus i region Kalmar län och region Jönköpings län har videokonsultation på distans används för att bedöma parkinsonpatienter och säkerställa rätt vård i rätt tid till rätt patient. Ansvarig överläkare Dr Nil Dizdar berättar om sina erfarenheter kring hur videokonsultationer på distans har effektiviserat remissflöden och ökat samverkan. Detta arbetssätt har fått stor påverkan för kliniken och patienterna inom parkinsonvården i sydöstra sjukvårdsregionen. Arbetssättet är idag rutinverksamhet och planer finns att expandera till fler kliniker i regionen.

Dagens ehälsomarknad svarar inte upp mot framtida utmaningar om ett ökat behov av vård- och välfärdstjänster samtidigt med kravet på en minskad kostnadsutveckling. Marknaden bidrar inte till det nödvändiga ökade införandet av digitala vård- och välfärdstjänster.
I RUVeS-projektet har vi utgått från att en konkurrensutsatt ehälsomarknad med en mångfald av leverantörer och kvalitetssäkrade produkter skulle främja marknadens förmåga att öka vården och omsorgens kunskap och driv att införa digitala tjänster. Projektet har identifierat funktioner och förmågor som behöver säkerställas hos vården och omsorgen respektive företagen för att utveckla marknaden till en ehälsomarknad där även de små och medelstora företagens potential tas till vara. Under föreläsningen kommer vi att presentera projektets resultat, RUVeS-modellen, och diskutera vad som behöver göras för att tillse en positiv utveckling.

Det finns fortfarande en förlegad syn på vad avvikelser är. Det räknas fortfarande för mycket ” pinnar”. Man accepterar tillstånd, som inte är normala – som t ex många fallincidenter hos enskilda patient/ brukare – och benämner dem som ” mång fallare ”. Underförstått betyder det att det inte går att göra något åt det - därmed ger man organisationen ” fripass för att inte agera ” istället för att fördjupa analysen och engagera fler i dialogen varför det sker. Även uppföljningen av delegeringar är en del av kvalitetsarbetet samt att nyttja våra kvalitetsregister.

Beställarnätverk Välfärdsteknik har transformerats och kommer under 2020-2021 att bredda scoopet för upphandling av välfärdsteknik, infrastruktur och IoT för framtidens samhällen. Projektet finansieras av IoT Sveriges samt SKR. Upphandlingsmyndigheten ingår som samverkanspartner i projektet.

Från ide till verklighet. Sjuksköterska till invånare. " Hej, har du möjlighet att skicka in en bild till mig på ditt utslag?" En självklarhet i vårat svenska samhälle 2019. Vad lätt det låter. Tekniken finns. Människor skickar bilder överallt. Hälso-och sjukvården talar konstant om att vi behöver bli mer innovativa och använda oss av digitalisering. Men. Hälso-och sjukvården har inte samma förutsättningar som tex enskilda firmor. Det är en lång och snåriga väg offentliga sjukvården ofta behöver gå för att förverkliga sina idéer. Finansiering, upphandling, juridik, informationssäkerhet, inte trampa människor på tårna, ofta långa beslutsvägar, tidsbrist. Men igen. Hälso-och sjukvården har också positiva förutsättningar. Vi är många och starka tillsammans. Vi vill framåt. Önskar inspirera hälso-och sjukvårdspersonal att tro på sina idéer och därmed också genomföra dem.

How the Estonian Biobank, a cohort of more than 165,000 participants, is addressing industry challenges with data management and collaboration in the transition to precision medicine.

Föredraget kommer behandla vikten att låta en brukare behålla sin djupsömn och att inte störa brukaren i onödan nattid. Genom att under ca en månad detektera när brukaren är vaken kan man genererar ett biorytm diagram (kronobiolog). Svårigheten är att veta när brukaren är vaken. En parameter som kan användas är när urinblåsan töms för då är man normalt vaken, vi talar då inte om läckage.