Programpunkter

Idag bygger mycket av vår kommunikation på att vi har kontakt med hjälp av smarta telefoner, plattor och datorer via sms, e-post och olika digitala plattformar, s.k. fjärrkommunikation. Alla i vårt samhälle har inte tillgång till detta sätt att kommunicera. Föreläsningen bygger på avhandlingen Let's stay in touch - remote communication for people with communicative and cognitive disabilities och handlar om hur tillgången till fjärrkommunikation ser ut för personer med funktionsnedsättning som påverkar kommunikation och kognition. Hur klarar man sig i ett digitaliserat samhälle? Vad behöver göra för att det ska fungera bra?

Möt brukare/patienter/anhöriga som har erfarenhet av SIP. Tillsammans utforskar vi hur vi vill att det ska vara, vad som pågår inom området och vilka problem det finns. Genom att reflektera tillsammans lär vi oss olika perspektiv och hur vi ska ta nästa steg.

a little more data please... Med standardiserad data kan vi göra så mycket mer än vad vi kan idag, för samhället och patienten, utifrån rådande förutsättningar och ärvda gener.

The definition of Medical Device Software and its classification analysed and interpreted from the point of view of the MDR, IVDR, European and international (IMDRF) guidelines and the US FDA requirements. Medical Device Software life cycle requirements and standards in a nut shell.

Region Stockholm har som första region i Sverige beslutat att den regionala vårdgarantin blir ”digifysisk” och om att ställa krav på obligatoriska digitala förmågor för ökad delaktighet och tillgänglighet i vårdavtalen. Föredraget ger både en bild av den politiska visionen och av konsekvenserna – det vill säga av hur Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm planerar att jobba med kravställning kring digitalisering i avtal.

Ersta äldreboende ger exempel på implementeringsstrategi med hjälp av digitalt medier. Lärdomar från samskapande i tvärprofessionella projektgrupper.

Hur kan ett gemensamt ramverk för hantering av grunddata inom vård och omsorg se ut? Vi presenterar resultatet av vår förstudie som vid ett nationellt införande kan komma att påverka hanteringen av information om verksamheter och organisationer i de register, system och e-tjänster som vårdgivare tillhandahåller.

Den ökad förekomsten av hälso och välmående data samt biomedicinsk information har inte lett till en liknade tillväxt av möjligheter ännu mycket pågrund av nuvarande lagstiftning men också på grund av gammal system arkitektur. För att hantera dessa problem utvecklas innovativa lösningar för att minimera återidentifieringsrisker som är involverade i den sekundära användningen av insamlade data. Hur kan kontroll och risk hanteras vid sekundär användning av hälsodata i en tidsålder med datadriven innovation under corona pandemin?

Hur ska Sverige förbereda sig på att DNA-testning och cell- och genterapi kommer att vara del av rutinsjukvården eller till och med del av rutinhälsan? https://www.thetimes.co.uk/article/dna-testing-at-birth-will-be-available-for-everyone-wbmn0zjwzVad kommer detta att innebära för hälsa, precisionshälsa och precisionsmedicin ur ett Frisk-Risk-Sjuk – perspektiv samt ur ett datahanteringsperspektiv?

We will present the results of the citizen survey on digital healthcare services, which was conducted by the Swedish eHealth Agency in 2019.

Efter ett års dialogpräglad upphandling har Region Gävleborg valt digital helheltslösning. Under föreläsningen får du ta del av funktionalitets- och teknikkrav samt nya och vidareutvecklade funktioner som Region Gävleborg har kravställt leverantören av en "digitalt sammanhållen vårdkedja”, bland annat:
-Automatisk skapade lab-remisser som en del av automatisk triagering utan inblandning av vårdpersonal
-Vårdkonsultationer med patient, anhörig och flertalet vårdkompetenser samt separata chattar mellan vårdpersonal
-Automatiskt upprepade symtomformulär och visualisering av svarstrender -Ändring och visualisering av triagefrågor och utfall
-Integrerade beslutsstöd för ökad följsamhet till kliniska riktlinjer och produktionsresultat från dessa

En digital plattform som fungerar som en gemensam ingång för invånare till kvalitetssäkrade digitala främjande hälsotjänster, utanför hälso- och sjukvårdsområdet, som främjar psykisk hälsa och välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa. Ta del av det digitala plattformsprojekt som drivs av Region Stockholm och RISE i samarbete.

Tillsammans kan vi attrahera forskning i världsklass och med en fullt ut digitaliserad hälso – och sjukvård erbjuder vi en blomstrande innovationsplattform för industri och vetenskap.

Följ med på resan Region Gävleborg har gjort för att nå en omställning av vården i syfte att klara de demografiska utmaningar vi alla står inför. Resan går från vårt målbildsarbete genom ett breddinförande av digitala vårdmöten och hur skissen för de kommande 10 åren ser ut.

Det finns en uppsjö av beslutsstöd i digital form, men ändå görs tusentals misstag i vården varje dag. Fredrik Holmberg, läkare och systemutvecklare, har utvecklat en mjukvarurobot som ger situationsanpassat beslutsstöd efter behov. En digital assistent som tar hand om det jobbiga rutinarbetet och ser till att allt blir kollat och utfört enligt vårdplan, om läkaren vill. Vi i Läkarförbundets råd för Läkemedel, IT- och medicinteknik ger vår syn på vad det kan betyda för arbetsmiljö och patientsäkerhet. Bengt Sandblad, Professor Emeritus i människa-dator interaktion belyser vilken effekt mjukvarurobotar kan ha arbetsmiljön i vårdens IT system. Kan vi lita på de bakomliggande algoritmerna i AI-baserade stöd?

Utifrån Vision e-hälsa 2025 har E-hälsomyndigheten identifierat vilka kunskapshöjande initiativ som finns för e-hälsa på nationell nivå.
Ett initiativ är en insats eller ett underlag som bidrar till förändring och verksamhetsutveckling  med hjälp av digitalisering.
Initiativen vänder sig till någon av de sju identifierade målgrupperna inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Presentationen omfattar även en fördjupning av resultat som riktar sig till chefer inom socialtjänsten.

AI är teknologi som kommer spela en viktig roll i att lösa sjukvårdens utmaningar i och generera ökat värde för patienter. För att framgångsrikt utveckla och distribuera AI-lösningar måste svenska sjukvårdsleverantörer, särskilt regioner och kommuner, samarbeta både med varandra och industrin, akademin och beslutsfattare. Hur kan vi bygga nya samverkansstrukturer för regioner och vårdgivare? Hur identifierar, lyfter och skalar vi de bästa exemplen? 

På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen tagit sig an att strukturera de övergripande processer som finns inom landets vård och omsorg. I ett forsknings och utvecklingsprojekt har ett antal kommuner med inspiration från Socialstyrelsen processmodell tagit fram en processbeskrivning av införandet av GPS-larm. Vi kommer här att beskriva de steg som ingår samt inom dessa redogöra för vad som är viktigt att tänka på för att få ett lyckat användande av GPS-larm. Vi kommer att ha brukarfokus och fokusera på vad som är centralt för såväl biståndshandläggare, omsorgspersonal som chefer. Vi kommer att samtala kring hur vi strukturerar och skapar en bättre arbetsmiljö samt nyttoeffekter genom olika ageranden i processen.