Sessions

Today, large amounts of clinical data, e.g. vital values and other measurements, are automatically collected. This is a challenge to the clinical staff as they need to quickly and effectively manage and assess these large quantities of data, e.g. validate, identify patterns and anomalies as well as make significant clinical decisions based on the clinical data. This demands for a focused and specialized decision support solution, which can give clinicians an even better overview and more intelligent decision support by leveraging emerging technologies such as machine learning and AI.

Den nya medicintekniska förordningen (MDR) innebär att den regulatoriska kartan för mjukvaruprodukter ritas om. Regelverket ska tillämpas från och med den 26:e maj 2020. Syftet med föreläsningen är att ge en beskrivning av nuläget med fokus på kvalificering och klassificering av mjukvaruprodukter.

Acceptanstestning hjälper oss att verifiera att vi har den produkt/leverans som intressenterna efterfrågar. Men hur får vi till bra och relevant acceptanstestning som säkerställer att vi har en stabil och säker produkt? Med hjälp av 5 enkla steg kan du skapa förutsättningar för att lyckas.

Strategier och metoder för ett hållbart digitalt förändringsarbetet där verksamhetens utveckling, digitalisering och välfärdsteknologi går hand i hand. Så här gör vi!

Many countries have introduced national strategies for developing, disseminating and implementing eHealth. It is however not so common to find thorough monitoring activities that evaluate what has been achieved and whether the goals in the strategies really have been accomplished. The Nordic eHealth Research Network (NeRN), which was established by the Nordic Council of Ministers’ eHealth group, has been developing indicators to monitor national progress in eHealth implementation in the Nordic countries since 2012. The results point at important differences in the approach in the different Nordic countries and also call attention to areas to consider in order to realize national policies. Major results of the NeRN work will be presented and discussed between researchers and government representatives.

Egenmonitorering är en prioriterad e-tjänst som utvecklas och införs hos allt fler regioner och vårdgivare. Egenmonitorering innebär att patienten följer upp värden med stöd av digital teknik hemifrån. Utifrån nulägesanalys kommer seminariet ger aktuell bild över status i Sverige samt ta upp angelägna frågor som berör digitala tjänster för egenmonitorering.

Innovationspartnerskapet syftar till att upphandla nya tjänster för att möta behovet Känsla av sammanhang (KASAM). Tjänster som bidrar till att göra individer trygga med stöd i att göra deras situation begriplig, hanterbar och meningsfull. Det upphandlande konsortiet består och finansieras av 8 kommuner, som samordnas av SKR.

Psykisk ohälsa är ett växande problem, men tillgången till psykologi möter inte det behov som finns på primärvårdsnivå. Föreläsningen beskriver rådande evidens för att bedriva psykologbesök via video, samt vilka framgångsfaktorerna är för att på ett lyckat sätt kunna digitalisera psykologi med målet att erbjuda bedömning, diagnos och rätt behandling till hela Sveriges befolkning.

Sverige har varit världsledande på forskning inom internetbaserad KBT (IKBT) sedan många år tillbaka. Men hur har övergången från forskning till klinisk vardag gått? Under denna presentation får ni ta del av aktuell forskning på IKBT och exempel på hur metoden har införts i primärvård och psykiatri inom mer än hälften av Sveriges regioner. Vad har det inneburit för utmaningar och fördelar, och vilka faktorer påverkar en framgångsrik implementering

Det är viktigt att skydda de uppkopplade systemen i vården för att skydda patienten.
Hur gör vi det?

Genom en kontinuerlig uppföljning av patienter, identifieras förändringar hos patienter tidigare vilket leder till bättre behandlingsresultat och säkrare läkemedelsbehandlingar. Att följa patienter, på patientens egna villkor, är särskilt viktigt hos patienter som annars kan vara svåra för vården att nå. På Överviktsenheten för Barn och Ungdom vid Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala har man länge arbetat med distansmonitorering för en säker läkemedelsbehandling samt för att följa patienters andra behandlingar mellan vårdkontakter. Det har inneburit en stor förbättring, både i personalens arbetstid samt i patienters behandlingsresultat.

DIGI-UNG programmet handler om å samordne og videreutvikle digitale hjelpetjenester til ungdom i alderen 13 til 20 år.

E-hälsomyndigheten arbetar med att inrätta en funktion för att förvalta nationella gemensamma specifikationer. Varför gör vi detta, vad är fördelarna?

En app och digital plattform, Dermicus Wound, har utvecklats av RiksSår i samarbete med företaget Gnosco, för att stödja personal vid informationsöverföring och överblick av vårdprocesser. Tekniken har prövats kliniskt i två Vinnova- och ett SKL-projekt och tjänsten, som idag används i den kliniska vardagen för bilddelning och expertrådgivning, har utvecklats till ett nationellt beslutsstöd. Nya forskningsprojekt fokuserar på hur det digitala beslutsstödet med struktur för multidisciplinärt teamarbete, snabb tillgång till sårexpertis samt adekvat kompetensförsörjning, kan förbättra den extremt stressiga miljö som sårbehandling innebär med stor arbetsmängd, splittrade arbetsuppgifter under tidspress och samvetsstress med lite tid för återhämtning och reflektion. Jämtland/Härjedalens testbäddsmiljö används för att utveckla den kliniskt praktiska infrastrukturen med fokus på multidisciplinärt teamarbete mellan primärvård och kommun. En hälsoekonomisk analys kommer att utvärdera vilka effektivitets- och kvalitetsvinster som finns att göra vid breddinförande av det digitala beslutsstödet, som för Jämtland/Härjedalens del också inkluderar kostnader för långa sjukresor.

Utifrån ett normkritiskt perspektiv skapar vi en digital tjänst för ökad tillgänglighet inom rehabilitering. Tjänsten utvecklas i samarbete med fysioterapeut, arbetsterapeut och undersköterska i Karlstad kommun. Resultatet blir ett digitalt verktyg som ökar motivationen till rehabilitering på egen hand.

Denna panel ger en översikt över all den forskning som nu startats i Sverige för att analysera digitala vårdmöten som fått en så snabb expansion med aktörer från både landsting/regioner och privata bolag.
Under 2019 har representanter för forskargrupper från Stockholm/KI, Linköping/Östergötland, Örebro, Jönköping, Lund, Uppsala, Kalmar, Göteborg/VGR, Gävleborg och Rise skapat ett nationellt nätverk för att utbyta information om en mängd redan startade projekt med flera intressanta resultat samt för att stimulera samverkan kring fördjupade studier.

Kommer det kommande decenniet styras av nya samarbeten – hur samarbetar vårdens personal med bottar och AI? Kan de stora pharma-bolagen och tech-företagen medverka till att Sverige blir en ledande life science-nation? Vad krävs för att data äntligen ska frigöras och skapa värde för patienten, vården och samhället? Inte minst under Corona-pandemin har många frågor inom sjukvården ställts på sin spets när vårdresurser, ny teknik och beslut om vem som ska få tillgång till respiratorer till ex.
Under detta digitala event som Microsoft genomförde 17 september 2020 fortsätter vi dialogerna efter Vitalis 2020 som lyft många intressanta perspektiv från de senaste månaderna och tiden vi har framför oss. Vi fördjupar oss inom samarbeten och hur vi kan nyttja dessa för både strategiska och taktiska transformationer inom sjukvården. Kommer det kommande decenniet att styras av nya samarbeten mellan människa och AI, Pharma och Tech samt Data sharing?

Digifysisk var ett av 2018 års nyord. Men vad är digifysisk vård egentligen och hur digitaliserar
vi den befintliga vården utan att göra avkall på patientcentrering och kontinuitet? Bohuslinden
vårdcentral med 9000 listade patienter har tagit emot 2800 patienter digitalt sedan starten i
mars 2019. Resultaten är såväl förbättrad effektivitet som arbetsmiljö. Här delar vi med oss av
erfarenheter, utmaningar men också framgångsfaktorer

Den svarta lådan är ovärderlig vid haveriutredningar inom flygindustrin. Det tog 15 år för flygindustrin att introducera den svarta lådan från idén väcktes efter ett par oförklarliga flygplanshaverier med de första jetflygplanen inom passagerarflyget i mitten av 50 talet. Flygindustrin var mycket skeptisk till denna rutin som vi idag tar för givet. Vid kirurgkliniken i Mora har vi nu introducerat den svarta lådan genom att spela in operationerna och ljudupptagningen mellan operatör och assistent för att efterlikna flygindustrins säkerhetstänk. Föreläsningen kommer att presentera tekniken och våra erfarenheter och målsättningen är att det med tiden kommer att bli en nationell standard för ökad patientsäkerhet vid kirurgi.