Sessions

Hälso- och sjukvården och omsorgen i Sverige står inför en rad omfattande reformer, vilka sammantagna syftar till att förbättra kvaliteten i vårdresultatet och patientupplevelsen liksom att förbättra jämlikheten och tillgängligheten. Reformen för ökad kunskapsstyrning är i förgrunden och stora krav ställs på vårdens möjligheter att implementera ny kunskap i systematisk kvalitetsutveckling. Verksamhetsstyrd utveckling av IT kommer därför att vara avgörande även inom området kommunikation mellan patient och vårdgivare, speciellt när patienten blir alltmer av medskapare i vården.

Hälso- och sjukvård i en kommun, hur löser vi informationsöverföringen? Ett gott exempel på när ökad patientsäkerhet sätts i främsta rummet genom samverkan mellan olika vårdgivare. Västerås stad och Region Västmanland har en sammanhållen journal.

Signaler kommer på att IBIC, eller snarare de processer som införs i kommunerna när IBIC införs, riskerar att skapa utmaningar. Risken finns att det leder till suboptimering, är ekonomiskt ofördelaktigt, hämmar utvecklingen av omsorgen, riskera rättssäkerheten och kvalitetssäkringen samt lika vård för alla. Det riskerar att ta oss längre från målet om att vara världsledande på välfärdsteknik. Vilka fallgropar ser kommunerna och vad gör vi åt det?

Sjuksköterskors upplevelser av att ha infört ICNP i omvårdnadsdokumentationen i den elektroniska patientjournalen.
Språket har blivit strukturerat tydligt och lättförståeligt. Skapar tydlighet mellan olika vårdspecialiteter, man förstår vad är dokumenterat.

Inera har tagit fram en ny version av tjänstekontraktet för laboratoriemedicinska analyser. Flera analysresultat kan nu visas, inklusive mikrobiologiska svar i E-hälsotjänsterna Nationell Patientöversikt (NPÖ), och Journalen, som har över 3 miljoner användare. Region Gävleborg är först ut i landet att testa det nya tjänstekontraktet och implementera de laboratoriemedicinska koderna i den kliniska verksamheten. Föreläsningen kommer att presentera resultat och lyfta lärdomar från pilotprojektet. Det multidisciplinära samarbetet mellan Region Gävleborg, Inera, Socialstyrelsen och Equalis kommer också att diskuteras.

Genom en kontinuerlig uppföljning av patienter, identifieras förändringar hos patienter tidigare vilket leder till bättre behandlingsresultat och säkrare läkemedelsbehandlingar. Att följa patienter, på patientens egna villkor, är särskilt viktigt hos patienter som annars kan vara svåra för vården att nå. På Överviktsenheten för Barn och Ungdom vid Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala har man länge arbetat med distansmonitorering för en säker läkemedelsbehandling samt för att följa patienters andra behandlingar mellan vårdkontakter. Det har inneburit en stor förbättring, både i personalens arbetstid samt i patienters behandlingsresultat.

Innovations Skånes process för att kommersialisera idéer från anställda i Region Skåne ger patienter bättre vård, vårdgivare bättre arbetsförhållanden och kommersiella företag nya affärsmöjligheter. Leverantörerna till hälso- och sjukvården lägger ner stora resurser för att utreda och förstå sina kunders framtida behov och förväntningar. För att kunna göra det måste de först förstå utmaningarna. De som har djupast och bäst kunskap om, och för övrigt ofta väldigt bra uppfattning om hur de skulle kunna lösas, är självklart de som dagligen ställs inför dem. Alltså sjukvårdspersonalen. På väldigt många regioner runt om i Sverige finns funktioner som har som syfte att fånga in behov från den egna personalen. Dessa funktioner är, vågar vi påstå, en väldigt effektiv genväg för sjukvårdens leverantörer att förstå kundernas behov.

Regionerna har samverkat kring gemensam digitalisering via Inera i över 20 år. Samverkan har resulterat i nationella satsningar som 1177 Vårdguiden, Nationell patientöversikt och Nationell tjänsteplattform som kopplar ihop vårdsystem över hela Sverige. Många av de lösningar som finns idag kan återanvändas för att stödja kommunernas digitalisering. Avsikten är dessutom att skala upp användningen av gemensamma digitala grundförutsättningar så att de inte bara stödjer hälso- och sjukvård utan även socialtjänst, skola och andra kommunala verksamheter. Möjligheterna är stora men det finns också utmaningar, som exempelvis att skapa effektiva modeller för samverkan och finansiering.

Hur kan vi jobba bättre och smartare för att möta den åldrande befolkningens krav på bra vård? En nyckel tror vi ligger i att att utgå från de data vi har hos olika aktörer inom vård och omsorg och att återkoppla dessa till verksamhet och forskning. Utmaningen här ligger i att möta kraven på datadriven förbättring av vård och omsorg samtidigt som vi säkerställer att patienters integritet skyddas. I vårt föredrag kommer vi att presentera några av de arbeten som pågår i Region Halland, bland annat regionens datalager och virtuella sjukhuset, och hur vi ser på samverkan mellan de olika aktörerna, så som region, kommun, privata vårdgivare och akademi. Vi kommer att diskutera vår syn på de möjligheter och begränsningar som finns och berätta hur vi arbetar för att kunna göra nytta av de data vi har samtidigt som vi håller oss till de regler som finns.

Kvinnosjukvården arbetar med att förändra journalmallar för enhetlig dokumentation oavsett profession. i presentationen presenteras arbetet som skett i nära samarbete med professionen.

An insight into how Vestre Viken Hospital Trusts works with Innovation and Remote care.

På Sahlgrenska universitetssjukhuset finns något helt unik i landet - ett tvååriga program där nio läkare driver tekniska innovationsprojekt för att förbättra den digitala vardagen för sina kollegor och möta morgondagens vårdbehov.

Innovationspartnerskapet syftar till att upphandla nya tjänster för att möta behovet Känsla av sammanhang (KASAM). Tjänster som bidrar till att göra individer trygga med stöd i att göra deras situation begriplig, hanterbar och meningsfull. Det upphandlande konsortiet består och finansieras av 8 kommuner, som samordnas av SKR.

Offentlig upphandling är ett kraftfullt strategiskt verktyg för att driva behovsbaserad innovation för att utveckla svensk sjukvård, men sker det i praktiken? I takt med att befolkningen ökar, växer andelen åldrade och multisjuka patienter. Samtidigt är den offentliga sjukvårdens ekonomi ansträngd. Framgångsrik utveckling och implementering av nya lösningar är avgörande för en kostnadseffektiv, högspecialiserad och högkvalitativ vårdleverans. Ny lagstiftning och policys har utvecklats för att ytterligare stimulera och optimera processen från idé till implementering. Det finns nu ett tryck på att öka användningen av innovationsupphandling för att effektivare driva innovationer till klinisk implementering.

Inspirationslägenheten Smartare Hem är utrustad med teknik som möjliggör självständighet, är trygghetsskapande
och relationsstödjande för i första hand målgruppen 70 +. Smartare Hem innehåller både analog och digital teknik. Smartare Hem är ett samverkansprojekt I Dalarna mellan det kommunala fastighetsbolaget Kopparstaden AB, Falu kommun, Region Dalarna och Högskolan Dalarna. Syftet är i första hand att bidra till förbättrad hälsa för äldre.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är förstahandsbehandling vid en rad tillstånd med psykisk ohälsa. Tillgänglighet till KBT är dålig och oacceptabelt ojämnt distribuerad. Föredraget beskriver ett projekt för en ny form av psykologisk behandling i form av internetförmedlad egenvård, med statligt uppdrag för nationell tillgänglighet.

 Under detta pass berättar svenska experter från SIS tekniska kommitté för Hälso- och sjukvårds informatik, om hur de arbeten som presenterades 2019 har gått framåt och vad som har diskuterats under framtagandet.

Sverige har varit världsledande på forskning inom internetbaserad KBT (IKBT) sedan många år tillbaka. Men hur har övergången från forskning till klinisk vardag gått? Under denna presentation får ni ta del av aktuell forskning på IKBT och exempel på hur metoden har införts i primärvård och psykiatri inom mer än hälften av Sveriges regioner. Vad har det inneburit för utmaningar och fördelar, och vilka faktorer påverkar en framgångsrik implementering

Hur kan digital psykologi och digitala psykologer förbättra vården? Vad beslutsfattare bör veta i dagsläget om tillgängliga metoder och dess tillämpning. Välkommen till en inspirerande förmiddag om digital psykologi! Fältet digital psykologi har exploderat de senaste åren med bland annat internetbaserad KBT-behandling, videosamtal med psykologer, virtual reality (VR) och digital screening. Men vad vet vi egentligen om dessa metoder? Och hur väl fungerar de i svensk hälso- och sjukvård? Detta seminarium syftar till att i korta presentationer informera om specifika metoder inom digital psykologi, samt också ge exempel på hur dessa implementerats i svensk hälso- och sjukvård. Alla föreläsningar tar sin utgångspunkt i följande: Vad vet vi om metoden och dess effekter? Vilka fördelar och utmaningar innebär den? Hur har den implementerats i svensk hälso- och sjukvård? För de som vill och har tid så kommer det även finnas möjlighet att prova VR-behandling.

Invigning och keynote med Anders Ygeman och Maja Fjeastad med Anders Ekholm som moderator. Prisutdelningar för  eHealth Award samt Vitalis Stipendium.