Sessions

SKR och LV tillsammans kring domänmodell och strukturerad produktinformation (lm)

How does a private global health care providers contribute to driving innovation for the benefit of society? The answer to this question lies in part in answering 3 other important questions: 1. How does Ramsay Santé drive an innovation agende for the benefit of the company ? 2. What are the benefits of private-public healthcare cooperation when it comes to healthcare economics and societal cost reductions? 3. How would the ideal framework for private-public healthcare innovation and cooperation look like from a private company viewpoint?

Hälso- och sjukvården och omsorgen i Sverige står inför en rad omfattande reformer, vilka sammantagna syftar till att förbättra kvaliteten i vårdresultatet och patientupplevelsen liksom att förbättra jämlikheten och tillgängligheten. Reformen för ökad kunskapsstyrning är i förgrunden och stora krav ställs på vårdens möjligheter att implementera ny kunskap i systematisk kvalitetsutveckling. Verksamhetsstyrd utveckling av IT kommer därför att vara avgörande även inom området kommunikation mellan patient och vårdgivare, speciellt när patienten blir alltmer av medskapare i vården.

En presentation som ger en inblick i framgångsrika projekt där vårdpersonal ges tillgång till information och lösningar som ger nya möjligheter att skapa automatisering, införa AI och stärka samarbeten inom och utanför vården. Lösningarna visar tydligt hur de hypade begreppen som AI, RPA och Low-Code kan implementeras som effektiva stöd till vårdpersonal, med syfte om en stärkt hälso- och sjukvård som på ett effektivt sätt kan möta patienternas och invånarnas behov.

Det finns mängder av digitala verktyg med syfte att påverka hälsobeteenden, men en viktig svaghet är att de många verktyg och applikationer saknar evidensbaserad motivationsteoretisk förankring - eller tillämpar dem felaktigt. I denna föreläsning får du ta del av erfarenheter som bygger på över sex års tvärvetenskaplig forskning om digitala motivationsstöd i KK- och Vinnova-finansierade innovationsprojekt tillsammans med e-hälsoindustrin.

Lyssna till vår arbetsprocess från idé till pilotprojekt - ett samarbete i Sydöstra sjukvårdsregionen. Artros är en av våra största folksjukdomar som växer med en åldrande befolkning. En åtgärd för att tillgodose basen i artrosbehandling (information, träning och viktkontroll) är artrosskolan i grupp som är en vanlig förekomst över hela landet. Resultaten av artrosskolan visar att 60 % av de patienter som genomgår skolan hoppar av väntelistan till operation och 26 % av deltagarna slutar med sina (artros)läkemedel. Idag är det dock bara var femte patient som diagnostiserats med artros som genomgår artrosskolan och det har visat sig vara svårt att nå de yngre patienterna. Digital artrosskola För att nå en bredare målgrupp såg vi behovet av en digital version av den redan framgångsrika artrosskolan. En digital lösning skulle göra åtgärden mer flexibel och tillgänglig för fler artrospatienter. Framtagandet av den digitala artroskolan för behandlingsplattformen stöd och behandling på 1177.se startade i Kalmar län och har sedan utvecklats till ett samarbete i sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköping, Kalmar, Östergötland). Här kommer den digitala artrosskolan att presenteras tillsammans med våra erfarenheter av att utveckla och samarbeta kring ett nytt digitalt verktyg. Du får ta del av processen från idé till där vi är idag och hur planerna ser ut för framtiden.

Framtidens vårdsystem kommer på resan mot AI-baserade vårdlösningar att bli mindre och mindre deterministiska. Detta kommer att medföra utmaningar i att de i allt högre grad måste kvalitetssäkras genom utforskande tester som görs ur olika aspekter, där testare inte längre fokuserar på att ticka av rutor kring uppfyllnad av kravspecifikationen. Denna presentation fokuserar på sådana aspekter och hur de kan testas.

Kommer det kommande decenniet styras av nya samarbeten – hur samarbetar vårdens personal med bottar och AI? Kan de stora pharma-bolagen och tech-företagen medverka till att Sverige blir en ledande life science-nation? Vad krävs för att data äntligen ska frigöras och skapa värde för patienten, vården och samhället? Inte minst under Corona-pandemin har många frågor inom sjukvården ställts på sin spets när vårdresurser, ny teknik och beslut om vem som ska få tillgång till respiratorer till ex.
Under detta digitala event som Microsoft genomförde 17 september 2020 fortsätter vi dialogerna efter Vitalis 2020 som lyft många intressanta perspektiv från de senaste månaderna och tiden vi har framför oss. Vi fördjupar oss inom samarbeten och hur vi kan nyttja dessa för både strategiska och taktiska transformationer inom sjukvården. Kommer det kommande decenniet att styras av nya samarbeten mellan människa och AI, Pharma och Tech samt Data sharing?

Digifysisk var ett av 2018 års nyord. Men vad är digifysisk vård egentligen och hur digitaliserar
vi den befintliga vården utan att göra avkall på patientcentrering och kontinuitet? Bohuslinden
vårdcentral med 9000 listade patienter har tagit emot 2800 patienter digitalt sedan starten i
mars 2019. Resultaten är såväl förbättrad effektivitet som arbetsmiljö. Här delar vi med oss av
erfarenheter, utmaningar men också framgångsfaktorer

Den svarta lådan är ovärderlig vid haveriutredningar inom flygindustrin. Det tog 15 år för flygindustrin att introducera den svarta lådan från idén väcktes efter ett par oförklarliga flygplanshaverier med de första jetflygplanen inom passagerarflyget i mitten av 50 talet. Flygindustrin var mycket skeptisk till denna rutin som vi idag tar för givet. Vid kirurgkliniken i Mora har vi nu introducerat den svarta lådan genom att spela in operationerna och ljudupptagningen mellan operatör och assistent för att efterlikna flygindustrins säkerhetstänk. Föreläsningen kommer att presentera tekniken och våra erfarenheter och målsättningen är att det med tiden kommer att bli en nationell standard för ökad patientsäkerhet vid kirurgi.

Denna panel ger en översikt över all den forskning som nu startats i Sverige för att analysera digitala vårdmöten som fått en så snabb expansion med aktörer från både landsting/regioner och privata bolag.
Under 2019 har representanter för forskargrupper från Stockholm/KI, Linköping/Östergötland, Örebro, Jönköping, Lund, Uppsala, Kalmar, Göteborg/VGR, Gävleborg och Rise skapat ett nationellt nätverk för att utbyta information om en mängd redan startade projekt med flera intressanta resultat samt för att stimulera samverkan kring fördjupade studier.

Utifrån ett normkritiskt perspektiv skapar vi en digital tjänst för ökad tillgänglighet inom rehabilitering. Tjänsten utvecklas i samarbete med fysioterapeut, arbetsterapeut och undersköterska i Karlstad kommun. Resultatet blir ett digitalt verktyg som ökar motivationen till rehabilitering på egen hand.

DIGI-UNG programmet handler om å samordne og videreutvikle digitale hjelpetjenester til ungdom i alderen 13 til 20 år.

En app och digital plattform, Dermicus Wound, har utvecklats av RiksSår i samarbete med företaget Gnosco, för att stödja personal vid informationsöverföring och överblick av vårdprocesser. Tekniken har prövats kliniskt i två Vinnova- och ett SKL-projekt och tjänsten, som idag används i den kliniska vardagen för bilddelning och expertrådgivning, har utvecklats till ett nationellt beslutsstöd. Nya forskningsprojekt fokuserar på hur det digitala beslutsstödet med struktur för multidisciplinärt teamarbete, snabb tillgång till sårexpertis samt adekvat kompetensförsörjning, kan förbättra den extremt stressiga miljö som sårbehandling innebär med stor arbetsmängd, splittrade arbetsuppgifter under tidspress och samvetsstress med lite tid för återhämtning och reflektion. Jämtland/Härjedalens testbäddsmiljö används för att utveckla den kliniskt praktiska infrastrukturen med fokus på multidisciplinärt teamarbete mellan primärvård och kommun. En hälsoekonomisk analys kommer att utvärdera vilka effektivitets- och kvalitetsvinster som finns att göra vid breddinförande av det digitala beslutsstödet, som för Jämtland/Härjedalens del också inkluderar kostnader för långa sjukresor.

Genom en kontinuerlig uppföljning av patienter, identifieras förändringar hos patienter tidigare vilket leder till bättre behandlingsresultat och säkrare läkemedelsbehandlingar. Att följa patienter, på patientens egna villkor, är särskilt viktigt hos patienter som annars kan vara svåra för vården att nå. På Överviktsenheten för Barn och Ungdom vid Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala har man länge arbetat med distansmonitorering för en säker läkemedelsbehandling samt för att följa patienters andra behandlingar mellan vårdkontakter. Det har inneburit en stor förbättring, både i personalens arbetstid samt i patienters behandlingsresultat.

E-hälsomyndigheten arbetar med att inrätta en funktion för att förvalta nationella gemensamma specifikationer. Varför gör vi detta, vad är fördelarna?

Det är viktigt att skydda de uppkopplade systemen i vården för att skydda patienten.
Hur gör vi det?

Sverige har varit världsledande på forskning inom internetbaserad KBT (IKBT) sedan många år tillbaka. Men hur har övergången från forskning till klinisk vardag gått? Under denna presentation får ni ta del av aktuell forskning på IKBT och exempel på hur metoden har införts i primärvård och psykiatri inom mer än hälften av Sveriges regioner. Vad har det inneburit för utmaningar och fördelar, och vilka faktorer påverkar en framgångsrik implementering