Seminars

Kan man använda AI-klassificering av hjärta och hud inom primärvården för att avlasta arbetsbördan för specialister? Kan man dessutom använda AI som träningsstöd som ny läkare för att snabbare nå en hög träffsäkerhet i sina analyser?

Från ide till verklighet. Sjuksköterska till invånare. " Hej, har du möjlighet att skicka in en bild till mig på ditt utslag?" En självklarhet i vårat svenska samhälle 2019. Vad lätt det låter. Tekniken finns. Människor skickar bilder överallt. Hälso-och sjukvården talar konstant om att vi behöver bli mer innovativa och använda oss av digitalisering. Men. Hälso-och sjukvården har inte samma förutsättningar som tex enskilda firmor. Det är en lång och snåriga väg offentliga sjukvården ofta behöver gå för att förverkliga sina idéer. Finansiering, upphandling, juridik, informationssäkerhet, inte trampa människor på tårna, ofta långa beslutsvägar, tidsbrist. Men igen. Hälso-och sjukvården har också positiva förutsättningar. Vi är många och starka tillsammans. Vi vill framåt. Önskar inspirera hälso-och sjukvårdspersonal att tro på sina idéer och därmed också genomföra dem.

Hur vi på en av Stockholms största vårdcentraler på kort tid ställde om från fysisk till digifysisk vård och lyckades öka vår tillgänglighet samtidigt som vi förbättrade arbetsmiljön.

Digifysisk var ett av 2018 års nyord. Men vad är digifysisk vård egentligen och hur digitaliserar
vi den befintliga vården utan att göra avkall på patientcentrering och kontinuitet? Bohuslinden
vårdcentral med 9000 listade patienter har tagit emot 2800 patienter digitalt sedan starten i
mars 2019. Resultaten är såväl förbättrad effektivitet som arbetsmiljö. Här delar vi med oss av
erfarenheter, utmaningar men också framgångsfaktorer

För att lösa framtida vårdutmaningar krävs att en större del av sjukvården flyttas från dyra och svårtillgängliga sjukhusmiljöer till mer lättillgänglig och mindre kostsam öppenvård nära patienten. Den snabba tekniska utvecklingen inom sensorteknologi har öppnat nya möjligheter att flytta ut även avancerad diagnostik direkt till patienten. Vi beskriver ett projekt med digitala diagnostikcentra som utgår ifrån principen att dataregistrering och dataanalys dissocieras, så att patienten sensormonitoreras i öppenvården men analysen görs av specialistteam på distans. Härigenom ökar öppenvården sin kapacitet att ge mer avancerad vård nära patienten, eller skärper selektionen av vilka patienter som remitteras vidare till högre sjukvårdsnivå. Vi visar hur denna lösning kan generaliseras till en modell för flera diagnostikområden som idag kräver onödigt stora resurser.

Projektet Digga Hälsocentralen ska etablera och utveckla minst 10 digitala tjänster för att öka tillgängligheten till offentlig och privat vård. Projektet berättar om erfarenheter av att införa distansoberoende digital teknik i hälsocentralernas arbetssätt.

Inera och regionerna gör en gemensam satsning på digitalisering av första linjens vård genom utveckling av 1177 Vårdguiden och tillhörande infrastruktur. Besökare på 1177 Vårdguiden ska bland annat kunna beskriva sina symtom digitalt och lotsas fram till egenvårdsråd, alternativt till ett digitalt eller fysiskt vårdbesök. Information ska följa invånaren genom hela vårdförloppet, oavsett verksamhet och vilket vårdsystem som används. Automatisering och artificiell intelligens kan komma att spela en viktig roll. Devisen är ”digitalt när det går”, fysiskt när det behövs”. På seminariet presenteras erfarenheter från det arbete som pågår, vad som är planerat framöver, utmaningar, framgångsfaktorer och goda exempel.

Det finns en stark vilja att driva digitaliseringen i vården men det går relativt långsamt jämfört med andra branscher. Finns det något vården kan lära av bankers digitalisering? I presentationen intervjuas en erfaren IT-expert från banking, och en verksamhetschef från Karolinska Universitetssjukhuset, och deras berättelser pekar åt samma håll.

Med stöd av Vinnova genomfördes projektet Verklighetslabb på Sahlgrenska Universitetssjukhuset under drygt 2 år. Syftet var att driva utveckling av vård, genom att skapa förutsättningar för test av digitala funktioner i verklig vårdmiljö och i pågående verksamhet. Vårdplatser utrustades med bedside tablets, medarbetarna utrustades med smartphones, därefter genomfördes tre tester konsekventiellt; 1) differentierad kallelse, 2) Matappen och 3) Chatbot för ökad kommunikation. Erfarenheter och lärdomar av projektet belyser främst behovet av struktur, stora krav på samverkan mellan vård och teknik samt en tillåtande kultur för nya arbetssätt hos medarbetarna . Att skapa en plattform för tester i verklig miljö visade sig vara ett effektfullt sätt att pröva organisationen internt såväl som att pröva digital teknik med syftet att utarbeta nya arbetssätt. En viktig slutsats är att en stabil verksamhet samt förankring på alla nivåer i organisationen är avgörande för att lyckas med en testbädd. Utöver det krävs verksamhetens mognad i struktur och kultur, för den här typen av utvecklingsarbete, för att medarbetarna skall kunna bidra till en fungerande testbädd.

Apoteket AB har gått in som delägare i den digitala vårdgivaren Doktor24. Tillsammans ska bolagen bygga ett brett digi-fysiskt vård- och hälsonätverk, öppet för andra vårdaktörer att ansluta till. Är samarbetet ett hot eller kanske nyckeln till en verkligt patientnära sjukvård? Kan vårdrum på apotek landet över vara komponenten som gör den omtalade digi-fysiska vården verklig? Vad händer när tillgängligheten till även fysisk vård ökar och patienten kan välja att få hjälp även kvällar och helger? Vilka besvär och tillstånd kan hanteras idag och i framtiden? Och hur blir det egentligen med antibiotikaförskrivningen?

Hälso- och sjukvården är en viktig del i välfärden med många utmaningar framöver beroende på demografiska förändringar. Det kräver att utnyttja befintliga resurser effektivt samt att nya arbetssätt och produkter utvecklas. Det kommer även att saknas vårdpersonal i framtiden. Primärvården är ingången i vårdsystemet och utöver stora krav på tillgänglighet kommer även här att ställas krav på nya arbetssätt och nya produkter.Närhälsan Färgelanda vårdcentral har startat en testbädd i primärvård som utgår från det behov som finns i primärvården med mål om att skapa en attraktiv arbetsplats och där innovativa idéer tas till vara i samverkan med både interna aktörer och externa företag för att utveckla nya tjänster och produkter.

Hälso- och sjukvården och omsorgen i Sverige står inför en rad omfattande reformer, vilka sammantagna syftar till att förbättra kvaliteten i vårdresultatet och patientupplevelsen liksom att förbättra jämlikheten och tillgängligheten. Reformen för ökad kunskapsstyrning är i förgrunden och stora krav ställs på vårdens möjligheter att implementera ny kunskap i systematisk kvalitetsutveckling. Verksamhetsstyrd utveckling av IT kommer därför att vara avgörande även inom området kommunikation mellan patient och vårdgivare, speciellt när patienten blir alltmer av medskapare i vården.

En app och digital plattform, Dermicus Wound, har utvecklats av RiksSår i samarbete med företaget Gnosco, för att stödja personal vid informationsöverföring och överblick av vårdprocesser. Tekniken har prövats kliniskt i två Vinnova- och ett SKL-projekt och tjänsten, som idag används i den kliniska vardagen för bilddelning och expertrådgivning, har utvecklats till ett nationellt beslutsstöd. Nya forskningsprojekt fokuserar på hur det digitala beslutsstödet med struktur för multidisciplinärt teamarbete, snabb tillgång till sårexpertis samt adekvat kompetensförsörjning, kan förbättra den extremt stressiga miljö som sårbehandling innebär med stor arbetsmängd, splittrade arbetsuppgifter under tidspress och samvetsstress med lite tid för återhämtning och reflektion. Jämtland/Härjedalens testbäddsmiljö används för att utveckla den kliniskt praktiska infrastrukturen med fokus på multidisciplinärt teamarbete mellan primärvård och kommun. En hälsoekonomisk analys kommer att utvärdera vilka effektivitets- och kvalitetsvinster som finns att göra vid breddinförande av det digitala beslutsstödet, som för Jämtland/Härjedalens del också inkluderar kostnader för långa sjukresor.

Möt brukare/patienter/anhöriga som har erfarenhet av SIP. Tillsammans utforskar vi hur vi vill att det ska vara, vad som pågår inom området och vilka problem det finns. Genom att reflektera tillsammans lär vi oss olika perspektiv och hur vi ska ta nästa steg.

Framtidens vårdsystem kommer på resan mot AI-baserade vårdlösningar att bli mindre och mindre deterministiska. Detta kommer att medföra utmaningar i att de i allt högre grad måste kvalitetssäkras genom utforskande tester som görs ur olika aspekter, där testare inte längre fokuserar på att ticka av rutor kring uppfyllnad av kravspecifikationen. Denna presentation fokuserar på sådana aspekter och hur de kan testas.

Säker digital kommunikation(SDK) är för närvarande ett projekt som drivs av Inera i samverkan med SKL, kommuner, regioner och statliga myndigheter. SDK bygger på eDelivery, som är ett byggblock för säker meddelandehantering i EU-programmet CEF, och som DIGG ansvarar för i Sverige. Men hur ansluter man till SDK-federationen och vad förväntas man göra? Det här är en fortsättning på presentation av ”Säker digital kommunikation – Nu skrotar vi faxen och kör Säker digital kommunikation från 2021” där Malin Domeij medverkar.

Signaler kommer på att IBIC, eller snarare de processer som införs i kommunerna när IBIC införs, riskerar att skapa utmaningar. Risken finns att det leder till suboptimering, är ekonomiskt ofördelaktigt, hämmar utvecklingen av omsorgen, riskera rättssäkerheten och kvalitetssäkringen samt lika vård för alla. Det riskerar att ta oss längre från målet om att vara världsledande på välfärdsteknik. Vilka fallgropar ser kommunerna och vad gör vi åt det?

Ta med dina knepfall så försöker vi lösa dem tillsammans!

Lär dig göra en mappning till eller urval ur Snomed CT. Ta med egna fall eller prova våra.

DigiLyft – en kompetensutvecklingssatsning för att höja kunskapsnivå och ge redskap för metodutveckling inom digitalisering för chefer inom hälso- och sjukvården inom Region Kronoberg. Vi delar med oss av upplägg och erfarenheter från pilotutbildningen som pågick oktober 2019 till mars 2020.