Sessions

Regionerna har samverkat kring gemensam digitalisering via Inera i över 20 år. Samverkan har resulterat i nationella satsningar som 1177 Vårdguiden, Nationell patientöversikt och Nationell tjänsteplattform som kopplar ihop vårdsystem över hela Sverige. Många av de lösningar som finns idag kan återanvändas för att stödja kommunernas digitalisering. Avsikten är dessutom att skala upp användningen av gemensamma digitala grundförutsättningar så att de inte bara stödjer hälso- och sjukvård utan även socialtjänst, skola och andra kommunala verksamheter. Möjligheterna är stora men det finns också utmaningar, som exempelvis att skapa effektiva modeller för samverkan och finansiering.

Hur lever vi om 20 år, om 50 år? Vad säger framtidsforskningen om hur samhället och vi människor kommer förändras? För det är faktiskt inte bara tekniken som utvecklas. Den här föreläsningen berör hur nya mänskliga behov möter framtidens teknik, vilka möjligheter som ges, utmaningar som väntar, och hur företag och kommun tillsammans kan erbjuda trygg digitaliserad omsorg.

Socialstyrelsen har sedan 2012 haft regeringens uppdrag att utveckla och förvalta en nationell källa för ordinationsorsak. Syftet är att den, som en del i en framtida ordinationsprocess, ska bidra till ökad patientsäkerhet då både ordinatör och patient vet varför en tidigare ordinatör valt att påbörja, ändra, fortsätta med eller sätta ut en läkemedelsbehandling. Det kommer vara en obligatorisk komponent i den kommande nationella läkemedelslistan. Genom åren har Socialstyrelsen vid många tillfällen berättat om utvecklingen och hur det är tänkt att fungera. Men nu är det dags för verkstad! Sedan 2019 finns kodsystemet tillgängligt för implementering i vårdens it-system via Sil, Inera. Region Halland har byggt in den nationella källan för ordinationsorsak i sin läkemedelsmodul. Representanter från Halland berättar och visar resultatet. Med på scenen finns också en av läkarna som jobbar med förvaltningen av kodsystemet. Hur jobbar de med uppdateringen och skapandet av ordinationsorsaker?

Min vårdplan är patientens plan och syftar till att öka patientens delaktighet, skapa trygghet och förståelse. Det ska göra vårdförloppet sammanhållet, överblickbart och tydliggöra vem som gör vad. Regionala cancercentrum i samverkan har beslutat att ta fram och förvalta nationell patientinformation till patienter med cancer och bli utgivare av nationell Min vårdplan per diagnos i e-tjänsten Stöd och behandling via 1177 Vårdguiden. På så sätt eftersträvas att öka kvaliteten och jämlikheten på patientinformationen runt om i landet och öka användandet av Min vårdplan. Genom att stödja ett digitalt införande via 1177 Vårdguiden ges många nya möjligheter, t ex genom att;* patienten alltid har tillgång till Min vårdplan via sin telefon, surfplatta eller dator, * Min vårdplan på ett enkelt sätt kan individanpassas baserat på patientens behov, * Min vårdplan kan uppdateras på distans, *patienten och vårdpersonalen kan skicka meddelanden till varandra, * Min vårdplan blir ett komplement till patientens samlade engagemang med vården via 1177 Vårdguiden, *en nationell Min vårdplan kan överlämnas i hela Sverige och därmed följa patienten. Vi kommer att få lyssna till Veronica Lilja, sjukvårdsregional samordnare från Regionalt cancercentrum i Väst och delaktig i arbetet med att ta fram nationella versioner av Min vårdplan. Dessutom beskriver Alicia Hellgren, kontaktsjuksköterska från tumörteamet på neurologimottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Min vårdplan via 1177 Vårdguiden ur sitt perspektiv och vi får också en demonstration av Min vårdplan via 1177 Vårdguiden.

Hur kan AI förbättra utkomsten av strålterapi? En sammanställning av utveckling inom strålterapiområdet.

Acceptanstestning hjälper oss att verifiera att vi har den produkt/leverans som intressenterna efterfrågar. Men hur får vi till bra och relevant acceptanstestning som säkerställer att vi har en stabil och säker produkt? Med hjälp av 5 enkla steg kan du skapa förutsättningar för att lyckas.

Innovationspartnerskapet syftar till att upphandla nya tjänster för att möta behovet Känsla av sammanhang (KASAM). Tjänster som bidrar till att göra individer trygga med stöd i att göra deras situation begriplig, hanterbar och meningsfull. Det upphandlande konsortiet består och finansieras av 8 kommuner, som samordnas av SKR.

Inför årets Vitalis bjuder Telia in till en paneldiskussion om att det är hög tid för uppkopplad vård – eller ”connected care”. Enligt Erika Hombert, affärsområdeschef för Healthcare på Telia, är en av vårdens största utmaningar att hitta tid och mod till att utnyttja de många möjligheterna med digitalisering.  Det senaste årets Coronautbrott har dock vänt upp och ner på spelplanen – och många börjar nu se vinsterna med en hållbar, personcentrerad och mer digitaliserad vård.
Erika Hombert deltar i diskussionen tillsammans med Charlotte Söderman, överläkare på Gastromottagningen på Capio St Göran, och Johannes Hörnberg, IT-chef på Region Västerbotten. 
– Vi ser allt fler tydliga exempel på att vårdpersonal, patienter och verksamhetsansvariga får en bättre situation med hjälp av digitala lösningar, säger Erika Hombert, och fortsätter:– Vi vill visa upp dessa fina exempel och prata om vägen framåt. Därför har vi bjudit in till den här paneldiskussionen.

Går det att kombinera egen erfarenhet som patient med kunskap från studier och annan kliniska evidens? Är detta första steget mot individualiserad medicin? Hanna kommer att presentera sina insikter av att sköta sin egenvård på ett datadrivet sätt och vilka erfarenheter som har dragits ur denna process. Föreläsningen belyser vikten av egenvård och har ett tydligt patientperspektiv då Hanna är en så kallad spetspatient.

Hur kan vi jobba bättre och smartare för att möta den åldrande befolkningens krav på bra vård? En nyckel tror vi ligger i att att utgå från de data vi har hos olika aktörer inom vård och omsorg och att återkoppla dessa till verksamhet och forskning. Utmaningen här ligger i att möta kraven på datadriven förbättring av vård och omsorg samtidigt som vi säkerställer att patienters integritet skyddas. I vårt föredrag kommer vi att presentera några av de arbeten som pågår i Region Halland, bland annat regionens datalager och virtuella sjukhuset, och hur vi ser på samverkan mellan de olika aktörerna, så som region, kommun, privata vårdgivare och akademi. Vi kommer att diskutera vår syn på de möjligheter och begränsningar som finns och berätta hur vi arbetar för att kunna göra nytta av de data vi har samtidigt som vi håller oss till de regler som finns.

Digitaliseringen i vården, strukturering av vårdinformation och tillgänglighetsökning till real world data ger en massa spännande möjligheter att göra uppföljningar och analyser. Då är det viktigt att känna till att man ibland måste söka tillstånd hos Läkemedelsverket.

Med exempel från verkligheten ges här exempel på hur verksamheter och utvecklare av digitala lösningar kan använda Ulf Jansons Delaktighetsmodell för att förstå användarnas behov bättre när man designar för digital delaktighet.

Det uppskattas att 95% av innovationsprojekt misslyckas och 50-80% misslyckas på grund av otillräcklig problem beskrivning. Förutom brist på förståelse för bristande inramning av problemområden; faller dessa satsningar ofta på otillräcklig systemförståelse av samhällsutmaningarnas komplexitet, bristande förståelse på orsakssamband och operativ förankring hos samhällsaktörer. Hör några metoder och exempel på hur systemanalys bidrar till innovationsprojekt och satsningar.

Ett föredrag som beskriver svårigheter att verka som innovationsforskare med bottom-up idéer i den offentliga hälso- och sjukvården. Vi bjuder på drygt 25 års gemensam erfarenhet från tre forskare och innovatörer. Exemplen kommer från vitt skilda områden i hälso- och sjukvården: ortopedteknik, cancervård och psykiatri med frågeställningen ”hur ska en stackars innovationsforskare få sin innovation implementerad i den offentliga sektorn?”

Hur vi på en av Stockholms största vårdcentraler på kort tid ställde om från fysisk till digifysisk vård och lyckades öka vår tillgänglighet samtidigt som vi förbättrade arbetsmiljön.

Lär dig göra en mappning till eller urval ur Snomed CT. Ta med egna fall eller prova våra.

Digital patologi är ett snabbt växande område som beräknas förändra under de kommande åren på vilket sätt patologer kan diagnostisera histopatologiska bilder och samarbeta mellan olika specialiteter. I synnerhet är korrelation mellan radiologi och patologi mycket kliniskt efterfrågat, men ett verktyg som möjliggör denna saknas för dagen.
Under 2019–2020 vidareutvecklades Hololens4Patologi och Radiologi, PoC "mixed reality" applikation i en samverkan mellan Klinisk Patologi och Cytologi Karolinska Universitetssjukhuset, Sopra Steria och Microsoft. De höga mångsidighet och bildkvaliteten av den holografiska miljön medger en unik integrerad och synkroniserad visualisering av radiologis och patologis multipla bildmodaliteter såsom MRI sekvenser, CT faser, 3D organmodell, anatomiska skivor, standardhistologi och immunhistokemi/biomarkörer.
Vi ser fram emot att bringa Hololens4Patologi och Radiologi nära till kliniska arbetsflöden för att kunna ge ett ökat värde för patienter och läkare samt möjliggöra ett nyttoskapande integrering mellan radiologi och patologi.

Införandet av digital teknik påverkar processer och arbetsformer på alla arbetsplatser. För att säkerställa att den nya tekniken även ingår i det ordinarie systematiska arbetsmiljöarbetet har arbetsmarknadens parter inom kommuner och regioner utvecklat ett gemensamt stöd, kallat digi-ronden. Seminariet innehåller både en introduktion av verktyget och erfarenheter från arbetsplatser som testat det.

Jobbar du med utveckling av välfärdsteknik eller digitalisering inom äldreomsorgen?
Är du nyfiken på hur långt andra kommuner har kommit i automatisering av processer inom äldreomsorgen?
I det här seminariet berättar Eva Sahlén (samordnare) och Ann-Charlotte Klarén (projektledare) om det treåriga överenskommelsen som SKR och regeringen träffat om verksamhetsutveckling av äldreomsorgen med stöd av digitalisering.