Programpunkter

I utrikesdeklarationen 2020 slog utrikesminister Ann Linde fast att: ”Alla män­niskor har rätt att leva i trygghet oavsett var man bor”. Samtidigt rapporteras återkommande om hot, hat och angrepp mot religiösa minoriteter i Europa och Sverige. Men hur ser det idag egentligen?

Diskriminering inom utbildningsområdet var den vanligaste anmälan till Antidiskrimineringsbyrån Uppsala 2019. Skiljer sig elevers rättigheter i skolan beroende på var de bor eller i vilket område skolan ligger? Vilka erfarenheter finns av framgångsrikt arbete mot diskriminering? Om socioekonomiska aspekter i diskrimineringsmönster och hur skolor arbetar förebyggande mot diskriminering.

Stadsmissionens presenterar förslag till en nationell strategi med krav på en nollvision för hemlösheten i Sverige. Utgångspunkten i strategin är att bostad är en mänsklig rättighet och därmed statens ansvar gentemot de som bor inom landets gränser. Vi menar också att bostad är utgångspunkten för ett effektivt socialt arbete. 

Segregation och ojämställdhet skapar dubbel osynlighet för kvinnor. Det försvårar deras möjligheter att ta plats som aktiva aktörer i samhället. Kultur och sociala regelverk bidrar också till det. Många kvinnor, oavsett ålder, slits mellan familj och majoritetssamhälle där de behöver navigera i båda systemen.Samtalet fokuserar på den tidiga prägligen. På vikten av att skapa plattformar för jämlika möten där tankar och erfarenheter delas, som en grund för egenmakt samt hur inspirerar vi kvinnor varandra för att ta makt över våra egna liv, vilket stöds av vår lagstiftning och Mänskliga Rättigheter.

The most important commitment in the 2030 Agenda is to ‘leave no one behind’. When available data is visualised, it becomes clear that the possibilities to benefit from progress and enjoy human rights is often dependent on where you live. But available statistics are not always inclusive. Welcome to a discussion on how we improve and use data to make better decisions so that the realisation of human rights is not dependent on where you may live.

Vad händer på kort och lång sikt i segregerade kommuner post-Corona? Förstärks ojämlikheten eller solidariteten? Hur påverkas individer och grupper? Kan vardagsberättelser nyansera bilden, förebygga populism, demokratihot? Med stöd av Botkyrka kommuns sociala riskanalyser, Mångkulturellt centrums insamling av Botkyrkabors levda erfarenheter av krisen, mediehuset Fanzingo och exempel från LUCS, nationellt diskuteras framtida arbete mot ojämlikhet och ökad segregation.Seminariet livesändes och är tyvärr inte tillgängligt i efterhand.

Storskaliga jordbruksinvesteringar är vanliga inom bistånd till Afrika. Dessa projekt kan ha stora konsekvenser för människor som bor där - samt för deras mänskliga rättigheter - speciellt när projekt utlovas men aldrig förverkligas. Linda Engström har undersökt detta fenomen med hjälp av en fallstudie från ett sockerplantage i Tanzania. Malin Nystrand har tittat på pågående och avbrutna projekt för storskaligt jordbruk, bland annat i Uganda. Samtalet modereras av Mats Hårsmar, bitr. kanslichef på EBA.

Sverige sägs ofta vara ett av de bästa länder för barn att växa upp i och har varit pionjärer i arbetet för att skydda barn från våld. Ändå osynliggörs barns behov och rättigheter när de flyr till skyddat boende, trots att barnkonventionen nu blivit lag. Vad händer när ett barn som upplevt våld får skydd och hur påverkar det barnets liv? I rapporten Min tur att berätta har Sveriges Stadsmissioner och Bris pratat med barn som upplevt våld och som vistats i ett eller flera skyddade boenden.

I media används ofta ett tillspetsat språk om en avvecklande landsbygd och en våldsam förort. Båda platser konstrueras, som oattraktiva och utan framtidstro. Platserna stigmatiseras och boende framställs antingen som offer eller skapare av problem. Hur påverkas platserna av medias rapportering och allmänhetens bild? Vad gör stigmatiseringen med människorna som bor där? Hur påverkar viljan att bo kvar och engagera sig för platsens utveckling?

This seminar will allow interested parties to explore the right to a nationality as a fundamental right of everyone - wherever they may reside, legally or illegally - also widely seen as a gateway right to the enjoyment of other basic rights, including the right to work, education, health care, reside and return to home country. The objective of the seminar is to provide attendees with a deeper understanding of how not having a nationality hinders individuals from enjoying their very basic rights that most people take for granted and why statelessness should primarily be seen as a violation of the human right to a nationality.

This session is focused on how the political reaction to the COVID-19 pandemic has affected the physical health and economic situation differently depending on where and how you live, with linkages to rural or urban areas, class and age in the Eastern Partnership region (Moldova, Ukraine, Belarus, Georgia, Azerbaijan and Armenia). The session also aims to emphasis youth and how they face long-term consequences in terms of closed schools and high unemployment rate and connect to how the outcome of this situation affect segregation in the societies.

Detta seminarium inspireras av Stadsmissionens hemlöshetspolitiska strävan och diskuterar hur en modell för sociala bostäder kan se ut. Panelen utgår ifrån byggnadsmässiga, ekonomiska och politiska premisser för att tillgodose rätten till bostad även för människor med svagare ekonomi.

Frågan om mångfald är central i folkbildningspolitiken. allas möjlighet att vara delaktiga i kulturen är viktigt för demokrati och folkhälsa. Men vilken betydelse har folkbildningen – Sveriges största kulturarena - för mångfalden inom kulturområdet? Med vilka strategier kan verksamheten förnyas och mångfalden öka och vilka utmaningar finns? Ett panelsamtal med utgångspunkt i utvärderingen Mångfald och förnyelse, som nyligen publicerades av Folkbildningsrådet.

Panelen problematiserar dagens nyliberala syn på urfolks marker som hotar hela kulturers existens. Fokus ligger på urfolk, särskilt samer, och ställer frågor som: Vad är boende? Hur relaterar boende till upplevelser och kulturella föreställningar om samhörighet med andra människor, mark, djur, natur och tidigare generationer? Hur har urfolks rättigheter tillgodosetts eller inte historiskt och idag? Vad händer när en stark koppling mellan folk och marker bryts?

FN uppmanade Sverige redan 2014 att ta fram obligatoriska indikatorer för att följa upp Funktionsrättskonventionen i hela landet. Men kritiken har inte åtgärdats. Sverige lever inte heller upp till kraven på uppdelad statistik för personer med funktionsnedsättning i den nationella uppföljningen av Agenda 2030. Vilka skillnader ser vi när det gäller rättigheter inom olika områden och vad kan vi göra åt situationen så att vi gör verkstad av de vackra orden om att ingen ska lämnas utanför?
Träffa experterna Ola Linder, Agneta Söder, Karolina Celinska och Eva-Maria Dufva som berättar om skillnader över landet när det gäller rätt till självbestämmande, utbildning, hälsa och rehabilitering samt tillgänglighet. Carola Gunnarsson, vice ordförande Sveriges Kommuner och Regioner, SKR och Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030 samtalar med Lotta Håkansson från Funktionsrätt Sveriges styrelse om utmaningar och möjligheter att förbättra respekt för rättigheter över hela landet.

Människor som lever i fattigdom, som saknar stabila hus och krishanteringssystem, är mer utsatta för klimatkrisen. Faktorer som kön och ålder, om du har ett handikapp, påverkar också utsattheten. Vad kan göras? Välkommen till ett samtal om klimaträttigheter, rätten till klimatsäkra hus och infrastruktur, samt vad som kan göras för att stärka människors motståndskraft för klimatkrisen. (Samtalet kommer att hållas och textas på svenska). 

The event explores how, above all, women's and indigenous peoples' right to land is met in the peace agreement in Colombia four years after its implementation. What are the experiences so far? What does the future hold for women, small farmers, and for Colombia's indigenous peoples, and how is the right to housing and land in Colombia guaranteed in the framework of the peace process? Theese are some of the issues that will be addressed during the event. Chat here with the panelist inmediately after the live transmission: https://us02web.zoom.us/j/86555217488?pwd=VlJ0R3dtQkZlOHd2bFc2enE2S0J3dz09 Password: 428349 

Investments in large scale commercial agriculture often mean that people already living in poverty lose their land. Human rights are violated, the environment is destroyed and small holders cannot sustain themselves anymore. Women are often particularly affected. How can small holders’ right to their land be ensured? What is the responsibility of investors? A discussion between investors and representatives from Liberia and Indonesia.

Mänskliga Rättighetsdagarna i Uppsala öppnar med en fullmatad sändning från livestudion på Uppsala Konsert & kongress. Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, hälsar välkomna till Uppsala. Studiovärd Josette Bushell-Mingo med gäster pratar om rätten till bostad, segregation och hur året med Covid-19 påverkat arbetet med mänskliga rättigheter. National Black Theater of Sweden läser nyskrivna texter och vittnesmål på temat ”hem”. Dessutom får ni träffa årets Per Anger pristagare S’bu Innocent Zikode och höra ingen mindre än FN:s tidigare specialrapportör om rätten till bostad hälsa er välkomna. Missa inte!

För en rättvis, stabil och inkluderande bostadspolitik- men hur?
Hur vi bor i Sverige idag har i stor utsträckning påverkats av bostadspolitikens utformning under en längre period. Den moderna svenska bostadspolitiken som utarbetades från 1940-talet och framåt kom att präglas av ideal om generella lösningar på bostadsmarknaden, snarare än selektiva och riktade enbart  till de allra mest behövande. 
Idag står den svenska bostadspolitiken återigen vid ett vägskäl. Boendesegregation, trångboddhet och osäkert boende samt en växande ojämlikhet mellan dem som hyr och dem äger sitt boende eller vilka som bor trångt och osäkert, har under de senaste decennierna kommit att sätta en tydlig prägel på den svenska bostadsmarknaden. Det råder dessutom oenighet om vad som bör göras, men de flesta verkar hålla med om att något måste ske.
Eftersom Sverige återigen genomgår en bostadskris, och vi vet att stora bostadspolitiska förändringar alltid följt på perioder av bostadskris, bör ingen bli förvånad om det igen blir stora förändringar i politiken under de kommande åren. Men vilken väg ska vi välja?