Seminarier

Hur uppfylls de mänskliga rättigheterna i kris? Länsstyrelserna bjuder in till ett panelsamtal om den regionala och lokala krishanteringen under coronapandemin och dess olika konsekvenser för de mänskliga rättigheterna.

Boendes erfarenheter av att bo och leva i så kallade stigmatiserade stadsdelar skiljer sig ofta från medias beskrivningar.  Stigmatiseringen ser olika ut på olika platser, och utvecklas även över tid. I ”Representread eller upplevd?” lyfter vi fram exempel och diskuterar hur stigmatisering påverkar rätten till bostad och människors upplevelser av social rättvisa. 

Cultural heritage can be used to maintain structural discrimination. In this seminar, Kalmar County Museum instead will highlight the positive power of cultural heritage for the development of society. With examples from collaborative projects from i.e. South Africa and Kenya we show how place, cultural heritage and human rights together can create room for reflection and positive change in issues related to land ownership, xenophobia and racism.

Det är svårt för många att få sin rätt till
bostad tillgodosedd i dagens Sverige. Det är oklart vilken status en sådan
rättighet har och vem som ansvarar för dess uppfyllande. På detta seminarium
kommer vi diskutera hur vi kan se på bostaden som rättighet, vilken typ av
rättighet är det? Vad kan vi se för hinder för att bostaden som rättighet ska
kunna förverkligas idag? Vi kommer att diskutera både lösningar inom ramen för
nuvarande system föreslå komplement för att förverkliga allas rätt till en god
bostad.

The most important commitment in the 2030 Agenda is to ‘leave no one behind’. When available data is visualised, it becomes clear that the possibilities to benefit from progress and enjoy human rights is often dependent on where you live. But available statistics are not always inclusive. Welcome to a discussion on how we improve and use data to make better decisions so that the realisation of human rights is not dependent on where you may live.

Att tvingas lämna sitt land och sitt hem innebär för de flesta människor att livet förändras radikalt. Hur ser förutsättningarna ut för att skapa ett nytt liv och hem på en ny plats, i en ny kontext? Uppsala är en av cirka 70 städer i världen som erbjuder skydd åt författare och konstnärer som utsätts för förföljelse på grund av sitt yrkesutövande och för att de använt sin mänskliga rättighet att yttra sig fritt. Seminariet handlar om hur det är att starta på nytt i ett annat land, i en fristad. Vilka möjligheter finns för att etablera sig och fortsätta vara yrkesverksam? Vad kan underlätta livet under och efter fristadsperioden? Seminariet vänder sig till alla som vill veta mer om hur det är leva i exil, skapa ett nytt hem och värna yttrandefriheten.Ola Larsmo, författare och styrelseledamot i PEN International inleder seminariet. Ashraf Bagheri, förläggare, journalist och författare och Anisur Rahman, journalist, poet och projektledare Litterturcentrum Uppsala samtalar med Annika Strömberg, utvecklingsledare kulturförvaltningen Uppsala kommun samt styrelseledamot ICORN.

Sextortion - vad är det? Missbruk av makt i utbyte mot sexuella tjänster. En rektor vill ha sex i utbyte mot examensbevis, en biståndsarbetare vill ha sex för att erbjuda en matkupong. Sextortion är både korruption och könsbaserat våld. Därför har det ofta fallit mellan stolarna. Åsa Eldén som tillsammans med flera forskare skrivit en rapport för EBA om sextortion och hur det kan bekämpas. Den första studien på svenska som granskar fenomenet och kopplar det till biståndet. Hör Åsa och XXXX i samtal med Sara Johansson da Silva.

Hur kan ett verktyg som är utvecklat för att möta behov hos människorättsförsvarare på Kuba bidra till att sprida kunskap om individers mänskliga rättigheter och uppmärksamma brister inom svensk tvångsvård? Detta seminarium fokuserar på utmaningar med insamling och spridning av information inom svensk tvångsvård samt presenterar verktyget Defenders’ Database. 

A 6-country comparison on impact of climate change and disaster on gender equality and it´s effectiveness. From the data it is evident that women suffer more severe impacts of climate change and that climate change accentuate gender inequalities. In some instances, though, climate change, disrupted traditional norms and roles to the point where previously gender prescribed roles now were shared. Gender blind interventions can reinforce inequalities, and limit the effectiveness.

Ett barns bostadsort eller område påverkar många gånger barnets möjligheter att få sina rättigheter i barnkonventionen tillgodosedda. Exempelvis rätten att vara trygg i sitt eget närområde, att fritt kunna delta i fritidsaktiviteter och få göra sin röst hörd i beslut som handlar om ens egna liv.  Hör Bris berätta om sitt arbete med Bris Innovationslabb, ett projekt som under två år genomfördes i Tynnered, ett socioekonomiskt utsatt område i Göteborg. Syftet med projektet var att bryta utanförskap och öka den psykiska hälsan hos barn och unga i området. Detta genom att få olika samhällsaktörer och berörda barn att tillsammans hitta lösningar och modeller för att stärka barnets rättigheter. Som grund i projektet låg Bris metod Expertgrupp barn. En metod som skapar möjligheter för barn till inflytande på riktigt i beslutsprocesser som rör dem själva och som i projektet bidrog till konkreta åtgärder för att utveckla bostadsområdet ur ett barnrättsperspektiv.

Det finns en ojämlikhet i vilka som deltar i val, upplever sig delaktiga i samhället och hörs i samhällsdebatten. Och klyftorna är kopplade till socioekonomiska faktorer. Delegationen mot segregation har i en rapport undersökt det demokratiska deltagandet och den upplevda möjligheten att delta i demokratin och samhället i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med andra områden. Jesper Bornlinder Thiborg presenterar rapporten. Därefter följer ett samtal om åtgärder för att göra deltagandet i demokratin mer jämlikt.

Möjligheten att beviljas personlig assistans beror på var i landet du bor och påverkar självbestämmandet. Corona-pandemin synliggör och förstärker ojämlikheter samt visar på behovet av ett starkare rättighetsperspektiv. På seminariet diskuterar vi hur staten bättre kan organiseras för att säkra allas rätt till ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen oavsett var du bor.

Ett folk som tvingats itu. Avdelade av en obarmhärtig öken, en militariserad mur och omvärldens tystnad. Hur ser människorättssituationen ut för de västsaharier som blivit kvar under marockanskt förtryck i sitt ockuperade hemland och för de som sedan 45 år bor i flyktingläger i Algeriet? Vems är egentligen ansvaret för att mänskliga rättigheter ska bli verklighet för alla västsaharier?  

Kulturparken och Teater Aros vill tillsammans med våra unga medskapare, berätta genom korta scener hur barn och ungdomar upplever sin bostadssituation, vad de söker för stöd och vad de har att erbjuda vuxenvärlden. En interaktiv workshop med övningsexempel från våra verksamheter.

Det här seminariet kommer att utgå ifrån de sekundära hälsoeffekter som drabbar barn och deras familjer utifrån ett bostadsperspektiv i spåren av pandemin. Att vara bostadslös, att inte ha tillgång till hälso- och sjukvård och att inte ha inflytande över sitt eget liv och sin framtid, det är verkligheten för miljontals barn. Vi kommer att se effekter både på kort och lång sikt av denna pandemi, och just nu pågår arbetet med att nå ut med covid-19 vaccin till världen. I det här seminariet berättar UNICEF om hur man arbetar för barns hälsa och överlevnad men också om sin roll i Covax som är ett globalt vaccinsamarbete för att stötta utvecklingen av vaccin mot covid-19, med målet att de färdiga vaccinen ska fördelas rättvist. Vidare illustrerar stiftelsen Gap Minder med sitt Dollar Street https://www.gapminder.org/dollar-street hur familjers rätt till hälsa hänger ihop med dess boendesituation. 

Var på jorden du bor spelar en stor roll för vilka rättigheter du kan åtnjuta. Under denna praktiska träning fokuserar vi på att skapa konstruktiva klimatsamtal och tränar vårt eko-civilkurage. Deltagarna tränar praktiskt på olika samtalstekniker där vi fokuserar på klimaträttvisa, ekologisk hållbarhet, mänskliga rättigheter, samt kritiska- och visionära klimatsamtal. Genom samtal skapar vi nya normer och bygger förutsättningar för handling.  

Svenska Missionsrådet och Islamic relief driver tillsammans med lokala organisationer utvecklingssamarbete i några av de svåraste situationerna i världen. Om arbetet ska var effektivt måste man kunna den lokala situationen och kunna samarbeta med de aktörer som finns på plats. Ett svenskt sekulärt perspektiv räcker inte till för att analysera och bedöma situationen. det krävs en religiös läskunnighet i en värld där religion spelar stor roll för människors handlande, drömmar och hopp. i seminariet vill vi ge exempel på hur religiös läskunnighet har bidragit till bättre arbete för mänskliga rättigheter men också behovet av religiös läskunnighet för att navigera i komplicerade situationer.

Roks kvinno- och tjejjourer möter varje år tusentals kvinnor, tjejer och barn som utsatts för mäns och killars våld, ofta i hemmet. För att få skydd och ett andrum finns kvinnojourer och tjejjourer som erbjuder en plats där de får stöd och berätta sin historia. Vilken betydelse har ett tryggt rum för att kvinnor, tjejer och barn ska kunna lämna en våldsam man? Hur påverkar bostadsmarknaden hennes möjligheter och vilka har tillgång till den?

Namnbruket i en dynamisk urban miljö präglas av mångfald och flerspråkighet. Ortnamnens roll är viktig för oss som vistas i stadens språkliga landskap, men vi är inte alltid medvetna om hur vi använder namnen. Vi blandar friskt de officiellt beslutade gatunamnen med inofficiella namn, som ibland kan jämföras med smeknamn. Vilken identitet skapar namnbruket, och vad signalerar detta? Vem och vad synliggörs genom namngivningen? Hur ser det ut där du bor? I en urban miljö kan vi skapa de språkliga landskap vi själva vill ha och för olika syften. Genom en medveten namngivning kan de som beslutar om namnen styra upplevelsen av staden och dess namn. Namngivaren kan också skapa delaktighet om namngivningen sker med en medvetenhet om namnens identitetsskapande funktion, valet av namn kan alltså ses som en form av ideologiskt ställningstagande.

Ambitionen är att en stad ska vara till för alla. Men vilka är egentligen ”alla”?  Staden som den ser ut idag planeras, byggs och förvaltas ur ett normativt perspektiv som utestänger vissa grupper, oftast grupper och individer vilkas rättigheter redan är utsatta. För att uppnå mer jämlika stadsmiljöer behövs en mångfald av röster. Invånardrivna processer och inkluderande planering bidrar till att utveckla platser som är välkomnande för alla.