Programpunkter

I media används ofta ett tillspetsat språk om en avvecklande landsbygd och en våldsam förort. Båda platser konstrueras, som oattraktiva och utan framtidstro. Platserna stigmatiseras och boende framställs antingen som offer eller skapare av problem. Hur påverkas platserna av medias rapportering och allmänhetens bild? Vad gör stigmatiseringen med människorna som bor där? Hur påverkar viljan att bo kvar och engagera sig för platsens utveckling?

Sverige sägs ofta vara ett av de bästa länder för barn att växa upp i och har varit pionjärer i arbetet för att skydda barn från våld. Ändå osynliggörs barns behov och rättigheter när de flyr till skyddat boende, trots att barnkonventionen nu blivit lag. Vad händer när ett barn som upplevt våld får skydd och hur påverkar det barnets liv? I rapporten Min tur att berätta har Sveriges Stadsmissioner och Bris pratat med barn som upplevt våld och som vistats i ett eller flera skyddade boenden.

Storskaliga jordbruksinvesteringar är vanliga inom bistånd till Afrika. Dessa projekt kan ha stora konsekvenser för människor som bor där - samt för deras mänskliga rättigheter - speciellt när projekt utlovas men aldrig förverkligas. Linda Engström har undersökt detta fenomen med hjälp av en fallstudie från ett sockerplantage i Tanzania. Malin Nystrand har tittat på pågående och avbrutna projekt för storskaligt jordbruk, bland annat i Uganda. Samtalet modereras av Mats Hårsmar, bitr. kanslichef på EBA.

The most important commitment in the 2030 Agenda is to ‘leave no one behind’. When available data is visualised, it becomes clear that the possibilities to benefit from progress and enjoy human rights is often dependent on where you live. But available statistics are not always inclusive. Welcome to a discussion on how we improve and use data to make better decisions so that the realisation of human rights is not dependent on where you may live.

Vad händer på kort och lång sikt i segregerade kommuner post-Corona? Förstärks ojämlikheten eller solidariteten? Hur påverkas individer och grupper? Kan vardagsberättelser nyansera bilden, förebygga populism, demokratihot? Med stöd av Botkyrka kommuns sociala riskanalyser, Mångkulturellt centrums insamling av Botkyrkabors levda erfarenheter av krisen, mediehuset Fanzingo och exempel från LUCS, nationellt diskuteras framtida arbete mot ojämlikhet och ökad segregation.Seminariet livesändes och är tyvärr inte tillgängligt i efterhand.

Segregation och ojämställdhet skapar dubbel osynlighet för kvinnor. Det försvårar deras möjligheter att ta plats som aktiva aktörer i samhället. Kultur och sociala regelverk bidrar också till det. Många kvinnor, oavsett ålder, slits mellan familj och majoritetssamhälle där de behöver navigera i båda systemen.Samtalet fokuserar på den tidiga prägligen. På vikten av att skapa plattformar för jämlika möten där tankar och erfarenheter delas, som en grund för egenmakt samt hur inspirerar vi kvinnor varandra för att ta makt över våra egna liv, vilket stöds av vår lagstiftning och Mänskliga Rättigheter.

Stadsmissionens presenterar förslag till en nationell strategi med krav på en nollvision för hemlösheten i Sverige. Utgångspunkten i strategin är att bostad är en mänsklig rättighet och därmed statens ansvar gentemot de som bor inom landets gränser. Vi menar också att bostad är utgångspunkten för ett effektivt socialt arbete. 

Diskriminering inom utbildningsområdet var den vanligaste anmälan till Antidiskrimineringsbyrån Uppsala 2019. Skiljer sig elevers rättigheter i skolan beroende på var de bor eller i vilket område skolan ligger? Vilka erfarenheter finns av framgångsrikt arbete mot diskriminering? Om socioekonomiska aspekter i diskrimineringsmönster och hur skolor arbetar förebyggande mot diskriminering.

I utrikesdeklarationen 2020 slog utrikesminister Ann Linde fast att: ”Alla män­niskor har rätt att leva i trygghet oavsett var man bor”. Samtidigt rapporteras återkommande om hot, hat och angrepp mot religiösa minoriteter i Europa och Sverige. Men hur ser det idag egentligen?

Hur drabbas människor som lever kring världens största fyndighet av jade? Vad kan företag göra för att värna deras mänskliga rättigheter?Samtal om de negativa konsekvenserna av den okontrollerade gruvindustrin i Myanmar mellan Therese Sjöström (Swedwatch) och Stefan Håkansson (Act Svenska kyrkan) utifrån rapporten "Still Overlooked – Communities affected by jade mining operations in Myanmar, and the responsibilities of companies providing machinery".

I den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna finns ett starkt skydd för rätten till privatliv. I FN:s barnkonvention framställs hemmet och familjen som naturliga miljöer för barnets fysiska, moraliska och andliga utveckling. Samtidigt vet vi att hemmet ofta är barnets mest skadliga plats och att rättigheter även kan kränkas i den privata sfären. Hur ska den här typen av frågor kunna hanteras; moraliskt, politiskt och rättsligt?

Idag är ungas ojämlika uppväxtvillkor stark sammankopplade till var man bor. Med Erikshjälpen Framtidsverkstad vill vi tillsammans med unga skapa en kreativ plattform där deras röster kan höras. Genom att ta tillvara lokalt engagemang i ett bostadsområde bygger modellen på att unga ska inges framtidstro genom individuell utveckling och delaktighet i områdesutvecklingen. Lyssna till inspirerande exempel från Erikshjälpen Framtidsverkstad i Adolfsberg, Helsingborg.

Utbildning och samhällsbyggande är avgörande delar av mänskliga rättigheter och arbetet med hållbar utveckling. Skolmiljön kan förbättras för att värna tryggheten hos eleverna, med och utan funktionsnedsättning. Vi vill visa hur skolor kan effektivisera trygghetsarbetet genom att utgå från elevernas mångfald och involvera eleverna själva i arbetet..

Ett samtal om hur segregation inom exempelvis boende, skola och arbetsmarknad hänger ihop och påverkar varandra.Socioekonomisk segregation skapar olika uppväxt- och levnadsvillkor. Bostad är därför inte bara en fråga om tak över huvudet. Din position på arbetsmarknaden påverkar var du har råd att bo, och dina möjligheter att välja boende påverkar alla delar av livet. Samtalet utgår från hur boende påverkar exempelvis skolsegregationen. Hur hänger bostadstyp och bostadens placering ihop med skolans kvalitet, elevers resultat och utbildningsmöjligheter? Vilka är orsakerna bakom att alla elever inte får samma chanser på grund av var de bor? Hur påverkas individer, platser och samhälle av segregation? Lyssna på ett samtal om vad som behöver göras inom skol- och bostadspolitik för att förändra dagens faktum att din bostad påverkar hur det går för dig i livet.Webbinariet genomförs i Teams. Du behöver inte ha Teams för att kunna delta, utan kan välja alternativet “titta på webben”. Deltar du via en telefon behöver du ha installerat Teams-appen. Ha din video avstängd under mötet. Ditt ljud kommer automatiskt att vara avstängt men du kommer att ha möjlighet att skriva frågor eller kommentarer i chatten.

Hur kan vi synliggöra och minska romers utsatthet på bostadsmarknaden? Hur kan vi förändra den här situationen på inte minst diskursiv och strukturell nivå?  Malmö mot Diskriminering och Romskt informations- och kunskapscenter Malmö stad har båda under lång tid på olika sätt och många gånger tillsammans arbetat med frågan bostadsdiskriminering och romers utsatthet på bostadsmarknaden. De samverkar nu i ett projekt för att stärka romska rättighetsbärare och samtidigt tillsammans med bostadsbolag och andra aktörer förändra diskriminerande strukturer på bostadsmarknaden.I vårt gemensamma seminarium lyfter vi det vi ser, hur vi har arbetat med frågan och inte minst hur viktigt det har varit för våra respektive verksamheter att ha stöd av varandra och möjligheterna som skapas av det samarbetet. Vi delar också aktuella erfarenheter och kunskaper från det pågående projektet. Mattias Gardell, professor vid Uppsala universitet  och Vetenskaplig ledare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR), deltar som kommentator samt i det efterföljande samtalet med åhörarna.

2050 beräknas 70 procent av jordens befolkning bo i städer. Flykten från landsbygden och en kraftig urbanisering förvärrar redan existerande orättvisor för kvinnor och män. Hur ska vi stödja de som kämpar för allas rätt till bostad?

Möjligheten för de som plockar kaffebönorna att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda är många gånger helt annorlunda än för de som köper kaffet gjort på samma bönor.  I ett moderatorlett samtal talar Mohamad Hassan (L), kommunalråd och ordförande i Uppsala Fairtrade City, och Hewan Temesghen, generalsekreterare på Fairtrade Sverige, om hur lokal konsumtion kan bidra till förbättrade levnadsvillkor för människor på andra sidan jorden.

Trygghetsfrågan leder ofta till en problematisering av framförallt ungdomar i grupp. Både platsen vi bor på och hur vi bor kan bidra till vår känsla av trygghet. Vad är trygghet för ungdomar i svenska förorter? Vilka element bidrar till otrygghet? Hur kan ungdomar tillsammans med lokala myndigheter skapa trygga områden?Islamic relief bjuder in till samtal med ungdomar från järvaområdet i Stockholm. Ett safe space att tala oavbrutet om den egna upplevelsen och vilka faktorer som hade kunnat bidra till både ett tryggare och mer välmående Järva.

Swedish foreign policy has a strong focus on human rights, peace, security and women, but focus is often placed on the global UN system. This seminar gives an opportunity to gain knowledge of the regional Inter-American Human Rights System and its potential role in ongoing crises. What are the possibilities and challenges for the human rights system to contribute to peace and security, and respect for human rights in countries such as Venezuela, Nicaragua or Colombia?

”Var ligger centrum och periferin – gäller samma
rättigheter där?”Det finns en bild om att våra städer och
storstadsregioner anses som de mest centrala för vår samhällsutveckling och därmed
ett samhälles centrum. Där finns arbeten, möjligheter, och en chans att göra
sin röst hörd, med tillgång till full samhällsservice. Människor upplever att
här kan man utkräva sina mänskliga rättigheter.Landsbygden porträtteras istället ofta som perifer
utifrån en bild av marginalisering, utanförskap och hopplöshet, med ständiga
nedskärningar i välfärd och samhällsservice. Man uppfattas leva i periferin.
Möjligheten att utkräva sina mänskliga rättigheter upplevs som begränsad. Vad
gör det med förtroendet för samhällsinstitutionerna och demokratin?Vad innebär det att leva i staden/centrum respektive i
landsbygd/periferin kopplat till samtidens utmaningar geografiskt och
värderingsmässigt?Vad är det för normer som styr när vi definierar centrum
resp. periferin?Vad krävs för att mänskliga rättigheter aldrig ska bli en
fråga om var du bor?