Programpunkter

What do the LGTBQI movement in Tunisia, Extinction Rebellion and the feminist movement in Central and South America have in common? They all use non-violent methods to bring about social change.In our time, it is more important than ever to engage in social change and strive for justice, equality and against violence.The next 30 minutes will focus on how we can all engage online in the non-violent struggle for change, which is particularly important today. With this seminar, we want to enable and inspire social movements and actions for change in digital ways.

Vad skulle hända om vi förhöll oss till jorden på ett annat sätt? Hur skulle vi behandla jorden som vi alla bor på om vi erkände naturen rättigheter? Idén om att naturen ska erkännas rättigheter har sin grund i urfolkskulturer där man ofta ser på jorden och dess invånare som en enda enhet. Att naturen saknat rättigheter har lett till kränkningar av urfolkens rättigheter eftersom deras liv är starkt sammanlänkade med vattnet, marken och skogarna. Klimatkrisen har gjort att fler inspireras av dessa idéer. I detta samtal tas internationella, nationella och lokala perspektiv på naturens rättigheter upp. 

How is life under occupation? Movement restrictions, separated families and discrimination are everyday aspects of life for the people of Western Sahara and many Palestinians. In this seminar, we will hear from people currently living in occupied territories about their situation and their resistance work to fight the ongoing human rights violations. 

Detta seminarie kommer att beskriva de problem och utmaningar urfolken i Amazonas står inför, och även förklara hur urfolken besitter kunskaper och lösningar för att bekämpa klimatförändringarna. Urfolkens kamp för sina mänskliga rättigheter är också en kamp i att försvara Amazonas från industriell exploatering. Seminariet kommer även att titta på exempel utanför Amazonas där urfolk har kämpat för sina rättigheter som t ex i Nordamerika och Sverige. Grunden i denna kamp urfolken för är rätten till den plats de bor på, platser som tillhört dem historiskt sett mycket längre än länderna de befinner sig i har existerat. Problem urfolken kämpar mot är bland annat systematisk och institutionell rasism, kolonialisering, kulturellt och historiskt folkmord samt brott mot deras mänskliga rättigheter. Urfolken utger bara några få procent av mänskligheten men de skyddar 80 % av vår planets biologiska månfald. Genom att stödja urfolken skyddar vi naturen.

Normaliseringen av populism och relaterade former av nationalism påverkar demokratiska institutioner och praktiker i flera europeiska länder, inte minst i Sverige. Vilken bild av demokrati har den som menar att ett ”enat folk” har suveränens rätt att begränsa minoriteters och individers rättigheter? Vilka strategier är rimliga om demokratin som respekterar minoriteter ska ha en framtid? Seminariet modereras av Johanna Romare.

Det behövs innovativa lösningar för att lösa bostadsbristen, men hur kan vi säkerställa att rätten till bostad gäller för alla? I det här seminariet diskuteras möjligheterna till en samskapande process för ett mer inkluderande bostadsbyggande. Utgångspunkten är Universell utformning - ett centralt begrepp i Funktionsrättskonventionen och ett tänkesätt där den mänskliga mångfalden tas med i kalkylen redan från början.

Rätten till bostad innebär mer än enbart tak över huvudet. Det är en grundläggande mänsklig rättighet, fastställd i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Men bostad som en rättighet nämns idag alltför sällan när byggande och bostadspolitik diskuteras. Ofta byggs och renoveras fastigheter för andra grupper än de som saknar bostad eller har en otrygg ställning på bostadsmarknaden.  Hur kan dagens bostadspolitik reformeras så att allas grundläggande rättigheter i högre grad respekteras? Vem är ansvarig? Är  social bostadspolitik vägen dit? För närvarande arbetar bostadsminister Märta Stenevi fram en ny politik inom området och regeringen har tillsatt en kommission på ämnet. Vad innehåller den och vilka politiska åtgärder behövs för att alla ska kunna ta del av en bra bostad?

När kan det uppstå problem? Vad måste bostadsbolag och hyresvärdar uppmärksamma i sitt arbete? Och vilka åtgärder leder egentligen till minskad segregation?

Vi är alla beroende av att det finns någon som skyddar oss människor när vi är som allra svagast. Corona-pandemin har påverkat alla samhällsgrupper men förutsättningarna och motståndskraft att hantera krisen har sett olika ut. Ett demokratiskt samhälle bygger på respekt och delaktighet där man är trygg där man bor och att man får den vård och omsorg man behöver också vid extraordinära händelser som vid en pandemi.För den som är särskilt sårbar på grund av en funktionsnedsättning och dess familj finns en oro hur man försvarar människovärdet och vilka etiska principer som skall råda under en pandemi. Inte minst när det gäller boende och vårdinsatser.Under pandemin har etiska överväganden och hur grundläggande mänskliga värden genomsyrat vård och boende för de mest sårbara i vårt samhälle väckt många frågor. Inte minst hur vi kan säkerställa att människovärdesprincipen ledsagar kommuners och regioners agerande och beslut i framtiden.Regionernas olika tillämpningar av Socialstyrelsens Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden har väckt oro. Är mänskliga rättigheter och etiska värden ett postnummerlotteri vid en pandemi?Vilka lärdomar tar vi med oss av pandemins påverkan på olika rättighetsbärares liv och vilka etiska värden och principer skall gälla?

För en rättvis, stabil och inkluderande bostadspolitik- men hur?
Hur vi bor i Sverige idag har i stor utsträckning påverkats av bostadspolitikens utformning under en längre period. Den moderna svenska bostadspolitiken som utarbetades från 1940-talet och framåt kom att präglas av ideal om generella lösningar på bostadsmarknaden, snarare än selektiva och riktade enbart  till de allra mest behövande. 
Idag står den svenska bostadspolitiken återigen vid ett vägskäl. Boendesegregation, trångboddhet och osäkert boende samt en växande ojämlikhet mellan dem som hyr och dem äger sitt boende eller vilka som bor trångt och osäkert, har under de senaste decennierna kommit att sätta en tydlig prägel på den svenska bostadsmarknaden. Det råder dessutom oenighet om vad som bör göras, men de flesta verkar hålla med om att något måste ske.
Eftersom Sverige återigen genomgår en bostadskris, och vi vet att stora bostadspolitiska förändringar alltid följt på perioder av bostadskris, bör ingen bli förvånad om det igen blir stora förändringar i politiken under de kommande åren. Men vilken väg ska vi välja?

Mänskliga Rättighetsdagarna i Uppsala öppnar med en fullmatad sändning från livestudion på Uppsala Konsert & kongress. Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, hälsar välkomna till Uppsala. Studiovärd Josette Bushell-Mingo med gäster pratar om rätten till bostad, segregation och hur året med Covid-19 påverkat arbetet med mänskliga rättigheter. National Black Theater of Sweden läser nyskrivna texter och vittnesmål på temat ”hem”. Dessutom får ni träffa årets Per Anger pristagare S’bu Innocent Zikode och höra ingen mindre än FN:s tidigare specialrapportör om rätten till bostad hälsa er välkomna. Missa inte!

Investments in large scale commercial agriculture often mean that people already living in poverty lose their land. Human rights are violated, the environment is destroyed and small holders cannot sustain themselves anymore. Women are often particularly affected. How can small holders’ right to their land be ensured? What is the responsibility of investors? A discussion between investors and representatives from Liberia and Indonesia.

The event explores how, above all, women's and indigenous peoples' right to land is met in the peace agreement in Colombia four years after its implementation. What are the experiences so far? What does the future hold for women, small farmers, and for Colombia's indigenous peoples, and how is the right to housing and land in Colombia guaranteed in the framework of the peace process? Theese are some of the issues that will be addressed during the event. Chat here with the panelist inmediately after the live transmission: https://us02web.zoom.us/j/86555217488?pwd=VlJ0R3dtQkZlOHd2bFc2enE2S0J3dz09 Password: 428349 

Människor som lever i fattigdom, som saknar stabila hus och krishanteringssystem, är mer utsatta för klimatkrisen. Faktorer som kön och ålder, om du har ett handikapp, påverkar också utsattheten. Vad kan göras? Välkommen till ett samtal om klimaträttigheter, rätten till klimatsäkra hus och infrastruktur, samt vad som kan göras för att stärka människors motståndskraft för klimatkrisen. (Samtalet kommer att hållas och textas på svenska). 

FN uppmanade Sverige redan 2014 att ta fram obligatoriska indikatorer för att följa upp Funktionsrättskonventionen i hela landet. Men kritiken har inte åtgärdats. Sverige lever inte heller upp till kraven på uppdelad statistik för personer med funktionsnedsättning i den nationella uppföljningen av Agenda 2030. Vilka skillnader ser vi när det gäller rättigheter inom olika områden och vad kan vi göra åt situationen så att vi gör verkstad av de vackra orden om att ingen ska lämnas utanför?
Träffa experterna Ola Linder, Agneta Söder, Karolina Celinska och Eva-Maria Dufva som berättar om skillnader över landet när det gäller rätt till självbestämmande, utbildning, hälsa och rehabilitering samt tillgänglighet. Carola Gunnarsson, vice ordförande Sveriges Kommuner och Regioner, SKR och Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030 samtalar med Lotta Håkansson från Funktionsrätt Sveriges styrelse om utmaningar och möjligheter att förbättra respekt för rättigheter över hela landet.

Panelen problematiserar dagens nyliberala syn på urfolks marker som hotar hela kulturers existens. Fokus ligger på urfolk, särskilt samer, och ställer frågor som: Vad är boende? Hur relaterar boende till upplevelser och kulturella föreställningar om samhörighet med andra människor, mark, djur, natur och tidigare generationer? Hur har urfolks rättigheter tillgodosetts eller inte historiskt och idag? Vad händer när en stark koppling mellan folk och marker bryts?

Frågan om mångfald är central i folkbildningspolitiken. allas möjlighet att vara delaktiga i kulturen är viktigt för demokrati och folkhälsa. Men vilken betydelse har folkbildningen – Sveriges största kulturarena - för mångfalden inom kulturområdet? Med vilka strategier kan verksamheten förnyas och mångfalden öka och vilka utmaningar finns? Ett panelsamtal med utgångspunkt i utvärderingen Mångfald och förnyelse, som nyligen publicerades av Folkbildningsrådet.

Detta seminarium inspireras av Stadsmissionens hemlöshetspolitiska strävan och diskuterar hur en modell för sociala bostäder kan se ut. Panelen utgår ifrån byggnadsmässiga, ekonomiska och politiska premisser för att tillgodose rätten till bostad även för människor med svagare ekonomi.

This session is focused on how the political reaction to the COVID-19 pandemic has affected the physical health and economic situation differently depending on where and how you live, with linkages to rural or urban areas, class and age in the Eastern Partnership region (Moldova, Ukraine, Belarus, Georgia, Azerbaijan and Armenia). The session also aims to emphasis youth and how they face long-term consequences in terms of closed schools and high unemployment rate and connect to how the outcome of this situation affect segregation in the societies.

This seminar will allow interested parties to explore the right to a nationality as a fundamental right of everyone - wherever they may reside, legally or illegally - also widely seen as a gateway right to the enjoyment of other basic rights, including the right to work, education, health care, reside and return to home country. The objective of the seminar is to provide attendees with a deeper understanding of how not having a nationality hinders individuals from enjoying their very basic rights that most people take for granted and why statelessness should primarily be seen as a violation of the human right to a nationality.