Seminarier

Rätten till bostad innebär mer än enbart tak över huvudet. Det är en grundläggande mänsklig rättighet, fastställd i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Men bostad som en rättighet nämns idag alltför sällan när byggande och bostadspolitik diskuteras. Ofta byggs och renoveras fastigheter för andra grupper än de som saknar bostad eller har en otrygg ställning på bostadsmarknaden.  Hur kan dagens bostadspolitik reformeras så att allas grundläggande rättigheter i högre grad respekteras? Vem är ansvarig? Är  social bostadspolitik vägen dit? För närvarande arbetar bostadsminister Per Bolund fram en ny politik inom området och regeringen har tillsatt en kommission på ämnet. Vad innehåller den och vilka politiska åtgärder behövs för att alla ska kunna ta del av en bra bostad?

Möjligheten att ta del av och utöva kultur är en mänsklig
rättighet, men förutsättningarna ser olika ut beroende på var i landet vi bor.
Vad behövs för att skapa mer jämlika förutsättningar för ett aktivt kulturliv i
hela landet?

I Sverige finns 10 Stadsmissionen som alla arbetar med hemlöshet. Vi tar fram en hemlöshetsrapport varje år och har metoder för att arbeta för att människor ska få bostad ex Bostad först.Seminariet tar upp stadsmissionerna syn på hemlöshet och metoder för att minska hemlösheten så människor får egna bostäder.
I november 2020 kommer Sveriges stadsmissioner med en ny hemlöshetsrapport för Sverige. Rapporten kommer presenteras.Vi diskuterar just nu hur vi ska göra upplägget för semiaret, vilka som ska vara med osv. Vi vill lyfta bostad som mänsklig rättighet och vad som behövs för att fler ska få tillgång till bostad. Ett alternativ är att visa med story telling kring olika målgrupper för att belysa flera dimensioner av hemlöshet. Vi inom Sverigs 10 Stadsmissioner fort sätter med arbetet för seminariet.

This session is focused on how the political reaction to the COVID-19 pandemic has affected the physical health and economic situation differently depending on where and how you live, with linkages to rural or urban areas, class and age in the Eastern Partnership region (Moldova, Ukraine, Belarus, Georgia, Azerbaijan and Armenia). The session also aims to emphasis youth and how they face long-term consequences in terms of closed schools and high unemployment rate and connect to how the outcome of this situation affect segregation in the societies.

Kommuner och regioner har ett stort ansvar i genomförandet av Sveriges nationella minoritetspolitik. Under seminariet går vi igenom vad det innebär utifrån ett människorättsperspektiv och tar del av lärande exempel. I Luleå har barn- och utbildningsförvaltning tillsammans med de nationella minoriteterna, genom ett rättighetsbaserat arbetssätt, processat fram vision och strategier för att stärka språk och kultur i förskola och skola.

Utbildning och samhällsbyggande är avgörande delar av mänskliga rättigheter och arbetet med hållbar utveckling. Skolmiljön kan förbättras för att värna tryggheten hos eleverna, med och utan funktionsnedsättning. Vi vill visa hur skolor kan effektivisera trygghetsarbetet genom att utgå från elevernas mångfald och involvera eleverna själva i arbetet.

Detta seminarie kommer att beskriva de problem och utmaningar urfolken i Amazonas står inför, och även förklara hur urfolken besitter kunskaper och lösningar för att bekämpa klimatförändringarna. Urfolkens kamp för sina mänskliga rättigheter är också en kamp i att försvara Amazonas från industriell exploatering. Seminariet kommer även att titta på exempel utanför Amazonas där urfolk har kämpat för sina rättigheter som t ex i Nordamerika och Sverige. Grunden i denna kamp urfolken för är rätten till den plats de bor på, platser som tillhört dem historiskt sett mycket längre än länderna de befinner sig i har existerat. Problem urfolken kämpar mot är bland annat systematisk och institutionell rasism, kolonialisering, kulturellt och historiskt folkmord samt brott mot deras mänskliga rättigheter. Urfolken utger bara några få procent av mänskligheten men de skyddar 80 % av vår planets biologiska månfald. Genom att stödja urfolken skyddar vi naturen.

Fri demokratisk organisering är en av hörnstenarna i svensk demokrati. Nu ser vi att den är hotad i grunden: 46 procent av Sveriges barn- och ungdomsorganisationer utsätts för hat och hot. LSU - Sveriges ungdomsorganisationer presenterade i maj 2020 en kartläggning som visar att hat och hot mot ungdomsorganisationer ökar. Rapporten visar att 46 procent av organisationerna utsätts. Hat och hot är många gånger ett osynligt demokratiproblem där utsatta grupper tystas, och de som hatar är ofta vuxna. Under seminariet presenterar vi rapporten och berättar om förändringarna som måste tillkomma för att få bukt på problemet.

Syftet med detta miniseminarium är att relatera mänskliga rättigheter till de utmaningar som normaliseringen av rasism innebär. Vilka former antar den samtida rasismen? Hur påverkas de mänskliga rättigheterna av islamofobi, antisemitism och andra former av rasism? Hur bör mänskliga rättigheter förstås och implementeras för att motarbeta rasism och stärka funktionell demokrati med respekt för minoriteter?

Att delta i samhällets kulturliv är en mänsklig rättighet. Konst och kultur bidrar till att skapa ett demokratiskt samhälle genom att utgöra mötesplats för olika perspektiv, utmana invanda föreställningar och lyfta fram nya möjligheter på kreativa vis. Men vad innebär denna rättighet, beroende på var du bor i Uppsala län? Region Uppsala lyfter i detta seminarium fram olika perspektiv, utmaningar och goda exempel.

I Barnkonventionen, som nu har nu varit svensk lag i över ett år, fastslås att alla barn har samma rättigheter. Men trots detta finns skillnader gällande tillgången till dessa rättigheter och hur kommuner lever upp till barnkonventionen, beroende på var i landet barnet bor. Hur ser dessa skillnader ut? Hör Bris berätta utifrån sin senaste årsrapport och resultaten från den barnrättsenkät som Bris under hösten genomför runt om i Sveriges kommuner. Du får också ta del av exempel på hur kommuner kan arbeta för att stärka barnets rättigheter.

Tiotusentals kvinnor och flickor mister livet varje år på grund av osäkert utförda aborter. Över hela världen saknar människor tillgång till preventivmedel och sexualupplysning, utsätts för diskriminering och förföljelse utifrån bland annat kön, sexuell läggning och könsidentitet. Kom och lyssna på RFSU:s ambassadörer från projektet Body Rights 2030 och hör mer om hur du kan engagera dig!

Hur kan vi synliggöra och minska romers utsatthet på bostadsmarknaden? Hur kan vi förändra den här situationen på inte minst diskursiv och strukturell nivå?  Malmö mot Diskriminering och Romskt informations- och kunskapscenter Malmö stad har båda under lång tid på olika sätt och många gånger tillsammans arbetat med frågan bostadsdiskriminering och romers utsatthet på bostadsmarknaden. De samverkar nu i ett projekt för att stärka romska rättighetsbärare och samtidigt tillsammans med bostadsbolag och andra aktörer förändra diskriminerande strukturer på bostadsmarknaden.I vårt gemensamma seminarium lyfter vi det vi ser, hur vi har arbetat med frågan och inte minst hur viktigt det har varit för våra respektive verksamheter att ha stöd av varandra och möjligheterna som skapas av det samarbetet. Vi delar också aktuella erfarenheter och kunskaper från det pågående projektet.

Investments in large scale commercial agriculture often mean that people already living in poverty lose their land. Human rights are violated, the environment is destroyed and small holders cannot sustain themselves anymore. In many countries women are particularly affected. How can small holders’ right to their land be ensured? What is the responsibility of investors? An invited guest from Liberia discusses with investors and decision makers.

Den 3 december är den internationella dagen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Samma dag förra året lanserades civilsamhällets granskning av rättigheterna. Rapporten ”Respekt för rättigheter?” som 110 organisationer står bakom visar bland annat att din bostadsort kan vara avgörande för om du får dina rättigheter tillgodosedda. Tillsammans med experter och rättighetsbärare berättar vi om vad som behöver förändras.

Trygghetsfrågan leder ofta till en problematisering av framförallt ungdomar i grupp. Både platsen vi bor på och hur vi bor kan bidra till vår känsla av trygghet. Vad är trygghet för ungdomar i svenska förorter? Vilka element bidrar till otrygghet? Hur kan ungdomar tillsammans med lokala myndigheter skapa trygga områden?Vi vill arrangera ett möte mellan lokalpolis, tjänstemän och politiker som utfrågas av ungdomar från vår verksamhet i Rinkeby. Panelens huvudmål och syfte är att trygghetsfrågan inte ska ägas av den äldre målgruppen endast.

Boendes erfarenheter av att bo och leva i så kallade stigmatiserade stadsdelar skiljer sig ofta från medias beskrivningar.  Stigmatiseringen ser olika ut på olika platser, och utvecklas även över tid. I ”Representread eller upplevd?” lyfter vi fram exempel och diskuterar hur stigmatisering påverkar rätten till bostad och människors upplevelser av social rättvisa. Stigmatisering kan få flera konsekvenser, till exempel påverkar bilden av ett område dess utveckling. Bortträngning och så kallad renovräkning sker främst på platser med ”dåligt rykte”. Boende som ifrågasätter en sådan utveckling kan uppleva det som svårt att bryta igenom etablerade mediebilder, när en försöker få sin röst hörd.

Vi kan leva nära varandra, men i olika bubblor. På allt fler platser i världen finns till och med murar som skiljer människor åt, eller olika lagstiftning för människor på samma plats.Kortfilmerna och studiematerialet Vi och de andra tar oss med till Israel och Palestina där vi möter människor vars rättigheter och möjligheter skiljer sig åt, trots att de bor helt nära varandra. I seminariet visas utdrag ur filmerna, följt av samtal.

Platsen där
barn lever och bor på är en viktig faktor för deras hälsa och möjligheter till
utveckling. I seminariet får vi ta del av exempel på hur barnhälsovården
tillsammans med lokalsamhället kan jobba för att nå ut brett och anpassa sina
insatser utifrån behoven som finns lokalt. Seminariet tar också upp barnkonsekvensanalys
och frågan om hur barnkonventionen som lag kan stärka samverkan och barnets
rätt till likvärdig hälsa och vård. 

Normaliseringen av populism och relaterade former av nationalism påverkar demokratiska institutioner och praktiker i flera europeiska länder, inte minst i Sverige. Vilken bild av demokrati har den som menar att ett ”enat folk” har suveränens rätt att begränsa minoriteters och individers rättigheter? Vilka strategier är rimliga om demokratin som respekterar minoriteter ska ha en framtid? Dessa frågor diskuteras och relateras till samtida utmaningar såsom olika former av social orättvisa. Seminariet modereras av Johanna Romare.