Sessions

Namnbruket i en dynamisk urban miljö präglas av mångfald och flerspråkighet. Ortnamnens roll är viktig för oss som vistas i stadens språkliga landskap, men vi är inte alltid medvetna om hur vi använder namnen. Vi blandar friskt de officiellt beslutade gatunamnen med inofficiella namn, som ibland kan jämföras med smeknamn. Vilken identitet skapar namnbruket, och vad signalerar detta? Vem och vad synliggörs genom namngivningen? Hur ser det ut där du bor? I en urban miljö kan vi skapa de språkliga landskap vi själva vill ha och för olika syften. Genom en medveten namngivning kan de som beslutar om namnen styra upplevelsen av staden och dess namn. Namngivaren kan också skapa delaktighet om namngivningen sker med en medvetenhet om namnens identitetsskapande funktion, valet av namn kan alltså ses som en form av ideologiskt ställningstagande.

2016 infördes den så kallade bosättningslagen som innebär att alla kommuner ska dela på ansvaret att ta emot nyanlända för bosättning. Syftet är att förbättra och skynda på nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Fördelningen är också tänkt att vara mer proportionerlig i förhållande till kommunernas förutsättningar att ta emot nyanlända, vilket resulterar i att Stockholms län tar emot ungefär en tredjedel av alla nyanlända som årligen anvisas enligt bosättningslagen. Länsstyrelsen i Stockholm har med utgångspunkt i FN:s ramverk för en lämplig bostad följt upp bosättningslagen och nyanländas boendesituation i länet och sammanställt resultaten i en rapport som släpps våren 2020.   Under seminariet visar vi att både tidsbegränsade kontrakt – som i hög utsträckning tillämpas i länet – samt bostadens kvalitet är av betydelse för nyanländas boendesituation och möjligheter att tillgodogöra sig andra rättigheter. Vi bestyrker FN:s konstaterande att en lämplig bostad är mer än endast tak över huvudet och bekräftar med tydlighet betydelsen av ett boende som passar hushållets behov för ett fungerande vardagsliv och för välmående, för möjligheten att fokusera på arbete och studier, för trygghet och för att främja tillhörighet och inkludering. Även barns rättigheter påverkas negativt, till exempel rätt till lek och vila, samt en levnadsstandard som tillgodoser flickor och pojkars utveckling i bred mening. Vi visar även hur nyanlända personer kan vara extra utsatta i sin boendesituation utifrån individuella faktorer som till exempel sin sexualitet, sitt kön och sin könsidentitet eller funktionsförmåga. Några av de resultat som presenteras under seminariet visar att många nyanlända hushåll har lämnat sin anvisningskommun drygt två år efter mottagandet, framförallt kommuner som tillämpar strikta tidsbegränsade kontrakt om två år. 40 procent av de som lämnat sin kommun är barn under 18 år. Det innebär ytterligare uppbrott från trygghet, vänner, familj, skola och arbete för människor som ofta redan upplevt flera uppbrott. Rapporten bygger på en enkät till kommunerna respektive till det civila samhällets organisationer, på nyanlända vuxna och barns egen expertis och erfarenheter genom intervjuer, samt på specialbeställd statistik över nyanländas flyttmönster. Under seminariet kommer nyanländas egen expertis och erfarenheter av sin boendesituation i Stockholms län att presenteras på ett kreativt och spännande sätt. Seminariet inbegriper även en diskussion om utvecklingsmöjligheter för att förbättra nyanländas boendesituation och därmed främja att även andra rättigheter tillgodoses. Seminariet leds av Länsstyrelsen i Stockholm. 
 
 

Vari ligger värdet av att stå upp för vår demokrati och vad är priset vi riskerar att betala för vårt ställningstagande i ett allt mer polariserat samhälle? Det ökade hatet och hoten som drabbar aktiva inom det civila samhället är en utveckling åt fel håll. Vad vi kan göra och vilket stöd finns att få när man utsätts för hat- och demokratibrott? Medverkar gör Anna Ardin och Daniel Berner.

Stora institutioner såsom FAO har insett vikten av att erkänna familjejordbrukets roll för att uppfylla målen för hållbar utveckling. Trots detta utsätts småbrukare för allt större risker och är ofta offer för tvångsförflyttningar, våld och trakasserier. Idag står denna grupp för 70% av den mat som föder världen, men själva drabbas de värst av alla när det gäller hunger. De och deras gårdar försvinner i en allt snabbare takt i och med: Löner som inte går att leva påLandgrabbingExpansionen av det storskaliga, industriella jordbruketBrist på effektiv hjälp från statliga myndigheterEfter att den globala småbrukarrörelsen arbetat för en deklaration för deras och andra lantarbetares rättigheter så antog FN:s generalförsamling den i december 2018 med 119 medlemsstaters röster för och 7 emot – bland dem Sverige. Nu när den antagits är deklarationen ett kraftfullt verktyg för att söka rättvisa och gynnsamma nationella och politiska åtgärder gällande mat, jordbruk, frön och mark. Vi kommer att prata om hur under detta miniseminarium! Föreläsare: Pelle BengtsbergPelle Bengtsberg har studerat vårt globala matsystemet på det av Slow Food grundade universitet University of Gastronomic Sciences, i norra Italien. Som slutarbete i Italien studerade Pelle huruvida FN:s deklaration för småbrukares rättigheter kan appliceras i Sverige, ett projekt som resulterat i engagemang inom organisationen FIAN.  

Svenska myndigheter och kommuner möter varje år miljontals invånare. Alla har rätt att få ett likvärdigt och bra bemötande.Panelsamtal med representanter från bl.a. Polisen, Försäkringskassan och Forum för levande historia. Presentation av Forum för levande historias webbfortbildning för offentliganställda Kunskap om rasism och likvärdigt bemötande och uppdraget att samordna regeringens nationella plan mot rasism.

Tiotusentals kvinnor och flickor mister livet varje år på grund av osäkert utförda aborter. Över hela världen saknar människor tillgång till preventivmedel och sexualupplysning, utsätts för diskriminering och förföljelse utifrån bland annat kön, sexuell läggning och könsidentitet. Kom och lyssna på RFSU:s ambassadörer från projektet Body Rights 2030 och hör mer om hur du kan engagera dig!

A global pandemic has scorched the world for the last year, causing death and illness at a speed not seen for over 100 years. In the fight against the deadly virus cities, countries have been in lock-down, people have been told to stay at home, schools have been temporarily shut down and more or less all events have been cancelled or postponed. On Februari 2 the pandemic had in itself taken some estimated 2,24 million lives world wide - but the real number is most likely higher and as the virus continues to spread, taking new forms there is no saying what the final number will be.A part from the deaths and suffering from the virus itself, the measures to counter it will have an impact on many peoples lives for years to come. Poverty from unemployment, lack of education and restrictions in human rights- and freedoms, violations of democratic values and a world full of silenced cultural workers. What lies ahead, what needs to be done - when and how will states be able to heal the long-term effects of covid-19? Will the gap between rich and poor countries in the world get even larger? What are the responsibilities of the world community?The seminar will get written-interpreted afterwards.

Att delta i samhällets kulturliv är en mänsklig rättighet. Konst och kultur bidrar till att skapa ett demokratiskt samhälle genom att utgöra mötesplats för olika perspektiv, utmana invanda föreställningar och lyfta fram nya kreativa möjligheter. Men vad innebär denna rättighet, beroende på var du bor och verkar i Uppsala län? Region Uppsala lyfter i detta seminarium fram olika perspektiv utifrån tre kulturverksamheter på olika platser i länet.

I Uppsala län pågår ett omställningsarbete ”Målbild och strategier för Effektiv och nära vård 2030”. Detta för att få ett hälsosystem som är likvärdigt för länets invånare och långsiktigt hållbart utifrån målen om hälsa och minskad ojämlikhet i Agenda 2030. Region Uppsala genomför nu tillsammans med Uppsala- och Tierps kommun en pilotstudie för att ta fram ett arbetssätt för att genomföra hälsofrämjande insatser för länets invånare.    

Ett temamingel arrangerat av Mänskliga Rättighetsdagarna på temat Konflikt och klimatförändringar. Ta chansen att få diskutera ämnet tillsammans med inbjudna gäster från Amazon Watch Sverige, Latinamerikagrupperna och Svenska kyrkans Unga.

Mänskliga rättigheter regleras i mellanstatliga traktater och i viss utsträckning i nationell lag. I dag har vi två implementerade konventioner i den svenska rättsordningen, EKMR och Barnkonventionen. Vad betyder dessa konkret i förverkligandet av rättigheter som ska tillkomma envar, särskilt de mest utsatta på lokal nivå?
Seminariet livesänds och kommer inte att vara tillgängligt att se i efterhand.

De statliga AP-fonderna förvaltar runt 2 000 miljarder av svenska folkets pensionspengar. Fonderna har genom åren fått kritik för att ha investeringar i företag som bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter, miljöförstöring och klimatförändringar. Exempelvis har AP-fonderna investeringar i bolag med kopplingar till skogsskövling i Amazonas. Seminariet diskuterar vilket ansvar AP-fonderna har som investerare och hur vi som pensionssparare kan säkerställa att utsatta grupper som urfolk och småbrukare kan bo kvar i sina områden, behålla sin mark, ha en tryggad försörjning och en säker livsmiljö.Seminariet kommer att skrivtolkas i efterhand.
Seminariet livesändes och är ännu inte tillgängligt att se i efterhand.

Det är svårt för många att få sin rätt till
bostad tillgodosedd i dagens Sverige. Det är oklart vilken status en sådan
rättighet har och vem som ansvarar för dess uppfyllande. På detta seminarium
kommer vi diskutera hur vi kan se på bostaden som rättighet, vilken typ av
rättighet är det? Vad kan vi se för hinder för att bostaden som rättighet ska
kunna förverkligas idag? Vi kommer att diskutera både lösningar inom ramen för
nuvarande system föreslå komplement för att förverkliga allas rätt till en god
bostad.Seminariet livesänds och kommer inte att vara tillgängligt att se i efterhand.

De mänskliga rättigheterna är universella. Men i praktiken beror dina rättigheter på vem du är, var du bor och vilken regim du lever under. I det ockuperade och blockerade Gaza är övergrepp på de mänskliga rättigheterna omfattande och vanliga. Den pågående COVID19-pandemin visar därutöver på avsaknaden av grundläggande sjukvårdsutrustning Ansvaret för civilbefolkningen är dessutom delat mellan Hamas de-facto regim och ockupationsmakten Israel. Medan aktörerna skyller på varandra drabbas civila generellt och speciellt kvinnor, barn och politiska fångar.  

Kommuner och regioner har ett stort ansvar i genomförandet av Sveriges nationella minoritetspolitik. Under seminariet går vi igenom vad det innebär utifrån ett människorättsperspektiv och tar del av lärande exempel. I Luleå har barn- och utbildningsförvaltning tillsammans med de nationella minoriteterna, genom ett rättighetsbaserat arbetssätt, processat fram vision och strategier för att stärka språk och kultur i förskola och skola.Seminariet livesänds och kommer inte att vara tillgängligt att se i efterhand. Besök SKRs monter för att livechatta med representanter samt få tillgång till presentationen som användes under seminariet!

I projektet ”Ledarskap och inflytande bland kvinnor i trossamfund” studeras kvinnors egna erfarenheter av engagemang och inflytande inom religiösa församlingar. Projektet genomförs av Uppsala universitet 2019-2020 i samarbete med Myndigheten för stöd till trossamfund och redovisas som en rapport vintern 2020. I seminariet medverkar förutom Myndigheten för stöd till trossamfund också Uppsala universitet också för några aktiva kvinnliga ledare inom trossamfunden.

Den strukturella hemlösheten och antalet vräkta barnfamiljer har ökat de senaste åren, trots att rätten till bostad gradvis ska förverkligas. Hur ser situationen ut i Uppsala län och vad kan vi göra åt de utmaningar som finns? Länsstyrelsen Uppsala län presenterar årets regionala bostadsmarknadsanalys och leder ett panelsamtal med aktörer i länet för att ytterligare belysa aktuella utmaningar och framgångsfaktorer inom området.

Roks kvinno- och tjejjourer möter varje år tusentals kvinnor, tjejer och barn som utsatts för mäns och killars våld, ofta i hemmet. För att få skydd och ett andrum finns kvinnojourer och tjejjourer som erbjuder en plats där de får stöd och berätta sin historia. Vilken betydelse har ett tryggt rum för att kvinnor, tjejer och barn ska kunna lämna en våldsam man? Hur påverkar bostadsmarknaden hennes möjligheter och vilka har tillgång till den?

Det finns en utbredd antiziganism och diskriminering av romer på bostadsmarknaden. Sverige har återkommande fått kritik av flera FN-kommittéer för att inte göra tillräckligt inom området. Vi lyfter problematiken och visar exempel på hur aktörer kan arbeta på nationell, regional och kommunal nivå.

This panel discusses and critically reflects on the contribution of the  human rights framework in times of crisis, from freedom of expression to the right to housing.