Sessions

Barn utan papper lever med en konstant oro för att utvisas. Den psykiska ohälsan utbredd och rädslan för att bli upptäckt av myndigheter hindrar föräldrar från att söka stöd och sjukvård och anmäla brott. Detta innebär att flera barn i Sverige inte kan tillgå sina grundläggande rättigheter om trygghet och skydd. Seminariet lyfter olika perspektiv och insatser som behövs för att nå förändring och bättre kunna möta den akuta utsatthet som många barn i Sverige lever i idag. 

160 000 barn berörs årligen av att en förälder lagförs och samtidigt saknar ca 80 procent av Sveriges kommuner insatser för barn med frihetsberövad förälder. Barnen förblir en bortglömd målgrupp vars rätt till information, stöd och kontakt inte tillgodoses. Vems skyldighet är det att säkerställa dessa barns rättigheter? På vilket sätt påverkas barns psykiska hälsa och välmående? Vad säger barnen själva och vad hoppas de på i framtiden?

Vad innebär ett tryggt och säkert Sverige för alla? Vad behöver dagens unga för stöd och åtgärder för att det ska bli en realitet? Och inte minst när vi ser utmaningarna utifrån ett socio-ekonomiskt perspektiv. I detta samtal kommer panelen dela med sig av både sakkunskaper och egna erfarenheter.  

En förutsättning för kvinnors trygghet och frihet från sexuellt våld är att de kan sätta ord på våldet och definiera handlingar som kränkningar. När kvinnor i Egypten 2011 började berätta vad de utsattes för och formulerade sig, förändrades det offentliga samtalet om sexuellt våld. Det väcker bl a frågor om språkets roll för våldsutsatta kvinnor i asylprocessen och om kvinnojourers syn på språkets betydelse för att nå ut och skapa rättvisa.

I en tid när rättsstaten och demokratin är satt under tryck i flera europeiska grannländer är det viktigt att diskutera om vår egen demokrati och vår egen rättsstat är tryggad. I ett panelsamtal diskuterar forskare från Uppsala universitet hur den konstitutionella beredskapen ser ut i Sverige jämfört med andra länder. Är vår demokrati och de mänskliga rättigheterna skyddade från att monteras ner av populistiska krafter?

Enligt polisen klassas idag 60 områden utifrån klassningarna särskilt utsatt område, utsatt område och riskområde. Vad gör detta med de boendes självbild, trygghet och påverkansmöjligheter? Kan ett område som klassats som utsatt gå till att bli ett icke utsatt område? Vad är det som krävs och hur spelar ovan faktorer in? 
Seminariet kommer att livesändas; https://www.facebook.com/events/5576613509041208

Rasism har långgående konsekvenser för människors livsvillkor. Samtidigt är rasism inte en naturordning utan ett politiskt problem som kan påverkas och på sikt åtgärdas. För att förändra rasism krävs kunskapsbaserat arbete och ändamålsenliga uppföljningsverktyg. Vi behöver förstå vad rasism är, hur dess mekanismer fungerar och hur den inverkar på den ojämlika fördelningen av status, resurser, möjligheter och sårbarhet på befolkningsnivå. Att mäta rasism utan att reproducera rasism är dock en utmanande uppgift. I detta samtal redovisas resultatet av ett fyraårigt projekt som tagit fram en metod för att mäta rasism som både är vetenskapligt och etiskt hållbart och som inte utgår från i förväg antagna raskategorier. Med detta får vi en faktisk möjlighet att ta fram data som möjliggör ett antirasistiskt jämlikhetsarbete och ett sätt att därefter bedöma om de vidtagna åtgärderna fungerade på avsett vis. Under samtalet kommer boken Att mäta rasism att finnas till försäljning för särskilt rabatterat MR-dagarna pris.

Climate change affects human rights in numerous ways. One of the impacts is forced migration due to rising sea levels, drought, flooding and food scarcity. And the most vulnerable suffer the most. Scott Leckie is the Founder and Director of Displacement Solutions (DS). DS works with climate displaced persons, communities, governments and the UN to find rights-based land solutions to climate displacement. In this seminar Scott Leckie describes how DS has taken human rights work one-step further from merely blaming governments for human rights abuses, to also solve situations where forcibly displaced people have lost their homes.

MR-dagarnas program 2022 tar avstamp i en frustration kring hur vi idag talar om trygghet och säkerhet. Vems trygghet och säkerhet värderas högst? Vad räknas över huvud taget som viktigt för ett tryggt och säkert liv? Kvällsprogrammet kommer att behandla våldet och skjutningarna i landets socioekonomiskt utsatta områden, men lyfta frågan ur ett rättighetsperspektiv med individen i centrum. Vad är det som gör att unga människor hamnar i kriminalitet? Varför sticker det dödliga våldet ut i kriminalstatistiken? Och hur vänder vi trenden? Kvällen inleds med utdrag ur Teater Fryshusets bejublade Fakk alla och följs upp av ett panelsamtal.Regi Ulf Stenberg och Emil Rosén Adsten

I Sverige ser vi ökade begränsningar i muslimers möjligheter att uttrycka sin religion. Samtidigt minskar möjligheterna för muslimers engagemang i samhället genom att muslimska organisationer och individer stämplas som extremister.  
Sveriges antidiskrimineringsbyråer berättar om diskrimineringsgrunden religion, om diskriminering mot muslimer i samhället och hur domstolar används som verktyg för att motverka den ökande islamofobin. 

Barn som placeras är beroende av att samhället tar hand om dem när deras familj inte kan och ger dem ett tryggt och kärleksfullt hem. Barn vittnar själva om hur samhället i många fall sviker dem och att deras rättigheter kränks. Att ingen lyssnar, att de inte har någon makt över sina liv och att de utsätts för våld i samhällets vård. Ta del av barnens egna tankar kring hur vi kan vända den negativa utvecklingen och ge barn i samhällets vård den trygghet som de har rätt till.

Vi vill lyfta fram vikten av att känna psykisk trygghet och säkerhet. Hur påverkar det oss psykiskt att leva i oroliga tider? Vad händer när vi känner en rädsla och att vi inte kan påverka vår egen situation? Hur hjälper vi varandra att känna trygghet och hur kan vi ge våra medmänniskor det hopp och den styrka de behöver för att kämpa vidare i tid? Det här tunga och viktiga ämnet vill vi åskådliggöra på ett enkelt och lättbegripligt sätt.

Vad är funkofobi och hur hanteras det? Det brukar vara allmänt känt att personer med funktionsnedsättning riskerar att diskrimineras och i högre grad än befolkningen i övrigt exkluderas från arbetsmarknaden. Det är mindre känt att man också riskerar att utsättas för hat och hot. Som journalist märker Anna Bergholtz att få vill eller vågar berätta om hatet och hotet. Vad får funkofobin för konsekvenser på sociala tryggheten och demokratin?

A decade after the Arab spring, the Maghreb region is facing a decline in democracy and human rights, as well as increased interstate tension. This has led to increased security risks and shrinking space for civil society organisations in the area. In this seminar local/regional human right organisations will voice their insight on the issue.

Rättsliga framgångar för samer när det gäller markrättigheter följs ofta av ökad rasism, hot om våld och fysiskt våld. Vidare pågår ett strukturellt våld med koloniala förtecken där samers marker är under ständigt hot. Många vittnar om hur regeringens besked om gruvan i Gállok rivit upp intergenerationella trauman samt bidrar till psykisk ohälsa. Vad innebär det att som urfolk leva i otrygghet med ständigt hot om strukturellt och fysiskt våld?

För att förhindra att barn och unga förs utomlands för att utsättas för barnäktenskap eller könsstympning har flera myndigheter tagit fram en gemensam vägledning. Vägledningen riktar sig till yrkesverksamma inom socialtjänst, skola, polis och hälso- och sjukvård.

How Islamophobic conspiracy theories effects muslim organizations, this seminar will focus on the challenges Muslim organization faces in the USA, France and Sweden. And how these conspiracy theories can effect humanitarian organizations on the ground.  Participants:Sharif Aly - CEO Islamic Relief USAYasser Laouti - President of the Committee for Justice & Liberties (CJL) ,
Moderated by: Marie Cham - Akademikerförbundet

2021 fälldes Västra Götalandsregionen för diskriminering, genom att en patients hälsotillstånd delvis bedömts utifrån etniska grunder. Västra Götalandsregionen har påbörjat ett arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Vi har inte alla svaren och vill därför prata om möjliga lösningar kring hur vi hanterar rasism i vården. 

Alla länder i EU har en skyldighet att ge skydd åt människor som flyr från krig, förföljelse, tortyr och andra kränkningar. Ändå dör människor på väg till EU, misshandlas vid gränserna och de som får stanna får göra det med tveksamhet och tillfälliga uppehållstillstånd. Flyktingar ses som en säkerhetsrisk, trots att de flyr för att komma i säkerhet. Radikalnationalister har länge talat om "den stora förflyttningen" - om hur migranter, främst muslimer hotar att ta över det vita Europa och att det måste bekämpas med alla medel. Den ytterlighetsyttringen har i viss mån normaliserats och anammats av partier på högerkanten -som driver med i strömmen av det påstådda hotet och inför strängare asyllagstiftning, sätter fokus på återvändande. Normaliseringen når nu också stora etablerade demokratiska partier som tycks slåss om vem som har den strängaste asylpolitiken - inte den mest humana eller en politik som respekterar asylrätten.Kriget mot Ukraina visar att EU mycket väl kan och vill ta emot människor som flyr från en konflikt - åtminstone om de som flyr har vit hud. Välkommen till ett samtal om vart EU:s asylpolitik är på väg. 

I demokratiska samhällen - i Sverige och globalt - behövs aktivism som främjar mänskliga rättigheter på flera nivåer. Afrikagrupperna bjuder in till ett samtal om hur väletablerade aktivister testat olika metoder för att nå förändring. I seminariet hör vi människorättsjuristen Parul Sharma, politikern och opinionsbildaren och feministen Gudrun Schyman samt den tidigare ärkebiskopen KG Hammar i samtal med Louise Lindfors. Dessa erfarna aktivister samarbetar just nu i projektet “Vi anmäler AP-fonderna!” som bland annat skickat in en FN anmälan angående de svenska AP fondernas investeringar i företag som begår brott mot mänskliga rättigheter! Visste du att dina pensionspengar bidrar till att skada både människor och miljö? Första, andra, tredje och fjärde AP-fonden förvaltar den största delen av svenskarnas pensionspengar, mer än 1500 miljarder. Dessa fonder ska arbeta för långsiktigt hög avkastning men enligt lag också investera ansvarsfullt för att främja en hållbar utveckling. Ändå investerar AP-fonderna i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön. Afrikagruppernas Louise Lindfors modererar samtalet och lyfter civilsamhällets roll för att främja aktivism samt det viktiga stödet till den internationella solidaritetsrörelsen och tar exempel från det konfliktdrabbade Mocambique.