Programpunkter

Moms- och fastighetsrättsliga frågor vid uppförande av parkeringsgarage
Emma och Fredrik går igenom vanliga men knepiga frågeställningar vid uppförande av p-garage i samband med produktion av bostäder/lokaler.
Talare: Emma Eriksson, advokat och delägare på Landahl Advokatbyrå och Fredrik Mattsson, momskonsult på Skeppsbron Skatt

Läget på marknaden för skogsfastigheter
Talare: Ulf Weitze
Verkligt värde inom skogsbranschen
Johan Lorentzons framförande kommer att handla om verkligt-värde-redovisning inom skogsbranschen i praktiken och dess konsekvenser för den finansiella rapporteringen
Talare: Johan Lorentzon

Läget på bostadsrätts- och småhusmarknaden
Talare: Peter Möller
Hur påverkas stationsnära lägen marknadsvärdet på bostäder?
Talare: Helena Bohman

Urbana linbanor är ett relativt nytt fenomen som bedöms som ett hållbart transportsystem som kan frigöra markyta för andra ändamål. Linbanor i tätbebyggda områden finns på flera platser runtom världen och planeras nu i Sverige för första gången. I samband med att luftutrymme tas i anspråk för linbaneändamål uppstår flera fastighetsrättsliga frågor som behöver utredas för att urbana linbanor ska kunna introduceras i Sverige. Två examensarbeten har nyligen skrivits inom området och författarna är nu på plats för att presentera sina slutsatser och svara på frågor.
Luften är fri- En fastighetsrättslig studie av urbana linbanor Markåtkomst för urbana linbanor - Vad har prövats tidigare och vilka möjligheter finns för kommuner som vill utveckla linbanesystem i urbana miljöer?
Talare: Amanda Sterner Nordin
Urbana linbanor - Markåtkomst och värdering
Ersättning och värdering för markåtkomst och störningar vid anläggande av linbana i tätbebyggt område.
Talare: Eva Hendén och Anders Johansson

Lantmäterimyndighetens roll i detaljplaneprocessen

Lantmäteriets digitaliseringsuppdrag
Lantmäteriet har legat på framkant i teknikanvändning och alltid varit en föregångare i den digitala anpassningen av myndigheter. Fastighetsregistret har varit en väl använd och otroligt värdefull informationstillgång sedan 1970-talet. Pantbrev digitaliserades i början av 1990-talet. Förrättningsverksamhet har utförts med ärendehanteringsstöd i digital miljö sedan slutet av 1990-talet. Lantmäteriets utveckling de senaste åren har varit intensiv och de kommande åren förväntas innebära rejäla förflyttningar när det gäller att använda den modernaste tekniken för att utföra bästa möjliga samhällsservice enligt medborgares, företags och myndigheters förväntningar. Lantmäteriets digitala agenda berättar om hur förflyttningen till nya tillstånd kommer att gå till.
 

Lantmäteriets digitala agenda
Lantmäteriet har legat på framkant i teknikanvändning och alltid varit en föregångare i den digitala anpassningen av myndigheter. Fastighetsregistret har varit en väl använd och otroligt värdefull informationstillgång sedan 1970-talet. Pantbrev digitaliserades i början av 1990-talet. Förrättningsverksamhet har utförts med ärendehanteringsstöd i digital miljö sedan slutet av 1990-talet. Lantmäteriets utveckling de senaste åren har varit intensiv och de kommande åren förväntas innebära rejäla förflyttningar när det gäller att använda den modernaste tekniken för att utföra bästa möjliga samhällsservice enligt medborgares, företags och myndigheters förväntningar. Lantmäteriets digitala agenda berättar om hur förflyttningen till nya tillstånd kommer att gå till.
 

Lantmäteriets arbete för unga användare och nya användningsområden
Lantmäteriet vill fortsätta att vara en betydelsefull myndighet vid teknikanvändningens framkant och inom den digitala anpassningen av myndigheter. För att leva upp till detta behöver nya tankesätt och idéer stimuleras och omhändertas av organisationen. Lantmäteriet utvecklar verksamheten genom att låta sig influeras av omvärlden och intressera sig för framtida aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen, nya användare av geodata och tankar hos de egna medarbetarna. Hur sker dessa satsningar, hur har de tagits emot i samhället och kanske det mest intressanta, hur lyfter de vidare och blir något nytt och bidragande både inom och utanför det gemensamma samhällsbyggandet?

Internet of things
Hur kan Internet of things lösa skräpproblemet och samtidigt stärka miljöarbetet?
 

Infrastrukturens inverkan på rörligheten på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden
- Sveriges befolkning rör sig dagligdags inom pendlingsregioner som blir större och större. De stora är i viss mån vinnare på de smås bekostnad. De stora blir större både till ytan och till innehåll. Det är en del av urbaniseringens kraft, men beror också på andra förhållanden. Det är också stor skillnad på våra tre storstadsregionerna avseende regionförstoring. Här spelar trafikinfrastrukturen en stor roll. Men hur stora kan våra pendlingsregioner bli? Vad är rimliga restider och reskostnader? Hur påverkar det att vi idag främst förtätar våra redan mest centrala regiondelar? Vilka pendlar mest och vilka pendlar minst? Varför är våra arbetsmarknader större än våra bostadsmarknader? Vilka flyttar mest och vilka flyttar minst? Kan man påverka det genom att ”bygga rätt”?Infrastrukturen begräsnar rörlighet på arbetsmarknaden Bostäder saknas, hur gör bolagen i sektorn? Är ett bygg/fastighetsbolag bättre på att lösa bostadsfrågor till sin personal? Skulle ett byggföretag bygga studentbostäder för att bygga varumärke (employer branding)?
Maria Pleiborn, Demograf/Senior rådgivare, WSP Sverige AB, inleder.
Panel: Tommy Lenberg, Reinhold Lennebo, Björn Wellhagen

Bostadsområden, vägar eller industriområden är delar av samhällsbygget men också av en pågående landskapsomvandling. Att investera i byggande av naturkapital skapar förutsättningar för attraktiva tätorter och ett landskap som kan fortsätta leverera nödvändiga ekosystemtjänster. Ekologisk kompensation är ett viktigt verktyg i detta arbete och just nu pågår en statlig utredning om hur detta verktyg kan användas mer effektivt vid markomvandling. Miljö- och samhällsplaneringsjuristen Johanna Ersborg och miljöekonomen Fredrik Gisselman från Enetjärn Natur, företaget som satte ekologisk kompensation på kartan, förklarar hur det är möjligt att både bygga naturkapital och samhällen, vilka regler du måste ha koll på, vilka lagförändringar som är på gång och varför det är samhällsekonomiskt lönsamt att investera i naturkapitalet. 
Talare: Johanna Ersborg & Fredrik Gissleman
Saneringsbidrag för en hållbar stadsutveckling
Det är möjligt att bygga fler bostäder samtidigt som det blir mindre gifter i marken och gröna områden kan bevaras för en bättre boendemiljö. Gamla industriområden behöver inte bli en grå fläck på kartan och en öde tomt i samhället. Satsningen för att möjliggöra bostadsbyggande på förorenad mark är 200-300 miljoner kronor per år. Vi berättar mer om satsningen och om hur hjulen kan komma i rullning för enskilda projekt. Bidraget kan sökas från och med 2016!
Talare: Jeanette Häggrot
 

Höghastighetsbanor och Magnettåg - Teknikvalet som Trafikverket glömde
Talare: Fredrik Larsson, Intresseorganisationen Magnettåg i Skandinavien
En storstad utan köer och trängsel – en nya era 
Talare: Anders Gullberg, CESC, KTH
 

Hur mår våra citykärnor?
Talare: Björn Bergman, Svenska Stadskärnor Hur mår fastigheter i citykärnor? Panel: Björn Bergman, Svenska Stadskärnor, Jan Wejdmark, Newsec, Agneta Jacobsson, VD, Cushman & Wakefield, Wilner Andersson VD Agora, Anders Kupsu VD Skandiafastigheter.

Hur kan vi skapa mer innovations kraft och locka nya medarbetare?
Per kommer prata om möjligheterna med gamification and BIG DATA för att skapa förutsättningar till mer innovationskraft och locka nya och andra typer av kunskaper till samhällsbyggnadsbranschen. Hur kan analyssystem som Watson och visualisering med hjälp av gamifikations ge en helt ny plattform för innovation?
Talare: Per Bjelnäs 
Sveriges arkitekters branschrapport 2016 presenteras
Talare: Charlotte Holm Hildebrand 
 

Hur går det för handeln?
Talare: Fredrik Bergström
Hur mår externhandelsområden?
Paneldiskution: Jan Wejdmark, Lennart Steen & Annica Ånäs.

Gröna mervärden
Vilka mervärden ger gröna fastigheter? Vad har forskningen visat?
Talare: Nils Brown
Fullskalig stadsodling - härodlat på liten yta i ditt kvarter
Stadsodling - ett sätt vara smart, digital och hållbar i det urbana samhället här och nu. Hur ser en fungerande fullskalig stadsodling ut?
Talare: Peter Johansson, FUTUPLAN - FUTUFARM

Geografisk Marknadsanalys för värdering
Talare: Magnus Andersson
Hur görs marknadsanalys i värderingar och vilka är utmaningarna?
Talare: Fredrik Brunes

Gemensam uppförandekod
 

Framtidens län och regioner - en rapport från Indelningskommitténs arbete
 

Framtiden är hållbar och digital men vad är egentligen en hållbar stad och är det verkligen lönsamt?
 
Hur arbetar stora fastighetsutvecklare med hållbarhetsfrågor och hur ser de på investeringen? Castellum som nyligen har mottagit flera internationella utmärkelser och blivit invalda i det prestigefulla Dow Jones Sustainability Index ger under detta seminarium sin syn på utvecklingen och en beskrivning av hur de arbetar med att implementera hållbarhet i verksamheten.